Jag har inte skrivit på några dagar om hur det går med nedtrappningen av Seroquel/quetiapine. Det känns som att det börjar gå åt rätt håll – då menar jag att utsättningssymtomen börjar försvinna. De två senaste nätterna har jag inte vaknat till på natten. Ångesten stryper mig inte mentalt längre, för jag tror det var förra helgen – då mådde jag inte bra – mestadels. Kreativiteten har kommit tillbaka, som tur är. Mitt psykiska filter är borta, men hellre det än för många biverkningar.

Sedan har jag blivit med glasögon – 1 par tonade och ett par med endast styrka. Jag försöker vänja mig att ha på mig dessa och att komma ihåg att sätta på mig dem igen – om jag behövt ta av mig. Det är smått snurrigt, men det ger sig – någon gång.