Skelar längs ett dubbelseende hjärta.

Regnet öser ner, fast inomhus är det mysigt.

Som sagt, det regnar i Stockholm. Dock trotsade jag det och gick till återvinningen. Jag kommer att tvätta lite senare och ha veckoplanering med LSS-personalen.

Jag mår helt okej, hur mår du? Något stressad känner jag mig, eller det brukar komma närmare kvällen. Då känner jag inte att jag har samma kontroll över saker och ting, samtidigt som jag blir tröttare och tröttare. När det blir mer dunkelt på kvällen börjar jag skela en hel del och får mycket dubbelseende.

Sharon/persimon

Etiketter

, , , , , ,

Vad kallar du dem? / What do you call them?

Snurrisnurr.

Jag gnistrar längs med hopp, Eller?

Ibland är saker och ting lite snurriga. När man vet varken ut eller in. Om inte, särskilt mycket.

Fast…

Andra människor beter sig sig oberäkeligt, men det får man väl lära sig att leva med. Typiskt Apergers syndrom och lite av kärnan i det.

Väl mött

Arkitektur i Barnängen.

Etiketter

, , , , , , , , , ,