Månadsarkiv: februari 2021

Present av Ph: munskydd

28 söndag Feb 2021

Posted by in What I'm wearing

≈ 1 kommentar

Etiketter

, , , ,

Snyggt, tycker jag. Lättare att andas i än de som finns inom sjukvården (får ibland från LSS-boendet)

Faller isär

27 lördag Feb 2021

Posted by in Känslomässigt kaos / Emotional chaos, Kreativitet / Creativity, Psykisk (o)hälsa - Mental illness

≈ 4 kommentarer

Etiketter

, , , , , ,

Den här dagen känns som ett stort nederlag Ingenting har blivit som jag tänkt mig. Jag kom upp och åt frukost, sedan har jag bara gråtit, Inte vet jag varför. Fast: Jag känner mig låst i hjärnan.

Jag har svårt att veta hur jag ska komma vidare med dagen. Det känns omöjligt, för det började med en sak – med storlek av en partikel. Det kändes för varmt i lägenheten när jag skulle gå upp Störde mig något oerhört. Sedan hamnade jag ur fas och allt föll isär. Jag hoppas på att om jag skriver lite, så lossnar det kanske.

Bultar, rusar
solen, som is
vatten, atomer
faller, genom dig
grått, sipprar
svart, vitt
legering, mot

Bländad av apelsinen

26 fredag Feb 2021

Posted by in Aspergers syndrom, Samhälle, Såkallade högtider

≈ 6 kommentarer

Etiketter

, , , , , , , , , , , , , , , ,

Medan fåglarna kvittrar i din enkelspåriga hjärna, så funderar jag på: Bara för att solen skiner, förändras ingenting – egentligen.

Människor verkar överlyckliga över att det har varit så ”fint väder” under dagen. Absolut, stämningen går upp. Fast jag har inte direkt samma definition av ”fint väder”. Dock köper jag att måendet påverkas av vädret, även om jag stör mig något enormt på folk som skyller ens mående på att man har varit ute i solen för lite eller likande.

Det är något smått falskt lycka att jubla över vädret, fast själen gråter. Det här med att solen är framme, sticker mig i ögonen – bokstavligt och bildligt. Jag är väldigt ljuskänslig, så jag ser knappt något när solen är framme. I stort sett alla mina solglasögon går sönder, för att jag är så klumpig – ingen underdrift. En sommar hade jag sönder 8 stycken på en sommar. Sedan kan det störa mig att sol ofta ska förknippas med lycka. Varför?

Själv gillar jag, som nog är nämnt tidigare, när det är ganska svalt ute. Minusgrader är ok, men inte idealt. Fast det finns saker som är positivt med att det är lite varmare, som att händerna inte är torra. Man märker väl att det är för varmt när alla pengar går till kalla drycker, självplockssallad och glass. Sedan att priserna på vattenmelon skjuter i höjden. Skämt åsido, även om det är sant.

Vilket är ditt ideala väder?

Förresten: Anledningen till apelsin i rubriken är författaren Elsa Beskow’s barnbok ”Solägget” (1932)

Tankegångar kring ett förfall

25 torsdag Feb 2021

Posted by in Aspergers syndrom, Funktionedsättas rättigheter, Samhälle

≈ 7 kommentarer

Etiketter

, , , , , , , , , , , , , , ,

Höghusen. Mörkret. Fallit. Ett rop – inget högt. Tyst i ett vitt Stockholm.

Det finns mycket som gör att vi fryser till is. Kanske inte fysiskt, men psykiskt. Man kan ha tänkt sig en situation på ett visst sätt, men när man väl hamnar i den – i verkligheten – splittras en spegel invärtes. Jag må låta dramatisk, men så är det ofta. Speciellt i efterhand. Tårarna kommer inte alltid direkt. Ibland viskar de ”inte nu”…

Jag har inte gråtit, utan flummar bara med orden. Skriver det som faller mig in. Mina tankegångar kan vara väldigt långsökta. Till viss del en slump att jag kommer in på en viss tankegång. Hur är det för dig?

En hinna, en dimma utan slut, ligger över Stockholm. Nyhetsflöden fylls av den ena röran efter den andra. Inte bara om covid, även om mycket är relaterat till just det. Det här med att man har upptäckt brister hos Försäkringskassans handläggning, eller åtminstone först pratat om den i media under pandemin. När fler drabbas. Fast jag och många andra hade stora problem med Försäkringskassan innan pandemin. Vem brydde sig då? Det var mest föreningar som Attention, Autism- och Aspergerförbundet och Funktionsrätt som såg. Även Arbetsförmedlingen, MISA och Socialförvaltningen visste om problemet. Min poäng är att prioriteringen för denna typen av ärenden var inte hög innan pandemin. Jag ska vara tydlig med att jag inte förminskar de som har fått problem med Försäkringskassan under pandemin. Det jag menar är att: Måste det ställas på sin absoluta spets innan politiker, media och andra inflytelserika aktörer ser – verkligen ser – ett enormt samhällsproblem?

Kent, avskedsturné 2018-12-17

25 torsdag Feb 2021

Posted by in Musik / Music

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , , , , , , ,

Här är Kent-spelningen jag kollade på i går. Även dagen innan. Den som laddar upp detta ”multicam”-klipp är ”Kompakt Mode” på youtube.

”Är du lycklig nu?”
– Kent (1997)

Smuts, ljus, ovisshet

24 onsdag Feb 2021

Posted by in Citatens skuggor / Shadows of quotes, Samhälle

≈ 2 kommentarer

Etiketter

, , , , , , , , , , ,

Stan ligger öde, men alla kör på som vanligt. Covid är lite som en stalker, som går över gränsen.

Och så blinkar det till

Och de tänder alla ljus

Du var ensam när du kom

Och du är lika ensam nu

Och så släcker de ner alla gator alla hus

Och när staden ligger tom inser du

Att det är så ditt liv ser ut

Och allting är som förut

~ Kent (2005)

En del textrader är totalt tidlösa. Som ett eko, som förändras. Fast det behövs självfallet ny musik ändå, men man undrar ju när man hör Kent. Skämt åsido, eller ja…. Alla har olika smak.

I dag är det onsdag, vilket betyder att jag är ledig från Dynamo. Jag körde ett träningspass i början av dagen. Nu beskådar jag ett skymmande Stockholm. För i kväll. Det skymmer säkert i morgon kväll också. Alltid, fast man vet inte – egentligen.

Gatlyktorna. En poetiskt klang. Kanske för att de är lite smutsiga, men lyser ändå upp för människor som går förbi. De lämnar ingen helt mörk. Jag känner mig mindre rädd när går ut i mörkret. På väg hem. Ett, inbillad, flåsande andetag. I en nacke som ändå inte finns. Natten är vit. Mörkret – symboliserar den att vi ska supa bort den? Hypotetiskt. Jag vet inte.

Man vet aldrig hur morgondagen ska bli., Förmodligen som en vanlig dag i just ditt liv, men det kan hända vad som helst. Någonting, som förändrar livet. Till det bättre. Eller som gör att du vill slita sönder allt. Hur ska man veta?

Nedlagt

24 onsdag Feb 2021

Posted by in Kreativitet / Creativity, Yolanda - författare / Whriter

≈ 2 kommentarer

Etiketter

, , , , ,

den diffusa staden
vandrande, runt
i cirklar, som om
ingenting

krossade glas
döda drömmar
porlande vatten
släckta ljus
famlande, efter hopp
ögonvitorna brister
helvetet hälsar på

Regnet, som tårar.
Som om ingenting.
Blanka, känsliga, orosfåglar.


Motorikens baksida, flyr

23 tisdag Feb 2021

Posted by in Aspergers syndrom, Funktionedsättas rättigheter, NPF (neuropsychiatric diagnosis)

≈ 7 kommentarer

Etiketter

, , , , , , , , , , , ,

Här sitter jag. Snurrar i håret och lyssnar på en Kent- spelning, för jag måste ha musik i bakgrunden. För att fylla hinnan av tomrum. I dag slapp jag energikrävande saker efter Dynamo, som handling eller liknande. Jag kunde åka direkt hem. Inget krångel. Inga möten. Inga förbannade ”snabbvisiter”. För en gångs skull verkar det mesta finnas hemma. Jag blir så trött av att gå ärenden direkt efter att redan ha jobbat.

Dock blev det lite jobbigt under dagen. Jag fick veta att jag gör saker i ett för högt tempo på jobbet, så att andra blir stressade. Ofta är det så att resultat ofta blir bra, eller bättre än så. Tillvägagångssättet är inte riktigt som alla andra önskar. Det är viktigt för mig att göra på mitt sätt, men det kanske inte alltid uppskattas. Jag blir förvirrad över att folk inte känner eller upplever saker på mitt sätt. Saker som jag trodde gick rätt bra – var en utförsbacke.

Anledningen till att jag kan acceptera att jag har Aspergers syndrom är att den inte bara innebär problem, utan också balanserar med saker som jag är extra bra på. Kanske. Motoriken och koordinationen är en del i hur folk kan uppfatta mig, vilket ofta blir svårt. Ibland, eller ja – ofta, blir jag så otroligt irriterad på att andra läser av så mycket kroppsspråk – inte så mycket av vad jag faktiskt säger. Jag antar att det därför det passar mig bra att uttrycka mig i skrift. Det är också svårt för neurotypiska människor (folk utan diagnos) att sätta sig in i, eller ens försöka. Min hjärna fungerar annorlunda än genomsnittshjärnan.