06 onsdag Okt 2021
I eftermiddags var jag och hämtade pass + ID, som, jag tog för ett tag sedan. Det innebar att jag gick i ett välbekant område. Där jag gick på ätstörningsbehandling ligger väldigt nära där jag skulle hämta dessa. Det kändes lite surrealistiskt att vara där, nära. Lite konstigt. Orolig för att för att möta någon jag kände till. Jag ville inte riktigt kännas vid.
Fast jag vill inte befinna mig i den tidsperioden.
Hur känner du när du befinner dig på en plats, som är kopplad till diffusa minnen?
18 fredag Jun 2021
Etiketter
30 år, Övergrepp, Depression, Familj, Hopp, Hypomani, Lillebror, Misshandel, Självdestruktivitet, Självskadebeteende, Trauma
Då kom dagen då jag fyller 30 år. Att den skulle komma har inte alltid varit helt självklart. Detta på grund av mina många depressioner, hypomanier och risktagande beteenden – en konsekvens av min bipolära sjukdom. Av självskadebeteende, OCD och ätstörningar. Av destruktiva relationer. Av trauman, däribland våldtäkt, misshandel, mobbing, sexuella övergrepp osv.
... Fast nu står jag faktiskt här. Eller sitter, men ja.
Jag delar lite länkar från andra inlägg, där jag har skrivit om min födelsedag. I kväll ska jag träffa mina båda bröder. En av dem ska laga mat till oss. Gulligt! <3 Sen ska vi ses hela familjen på söndag, för mamma och pappa är bortresta tills då.
Ha en bra dag! Tack till alla som läser <3
23 söndag Maj 2021
Etiketter
Antoposofi, De utvalda barnen, Dokument initfrån, Järna, Pedagogik, Rudolf Steiner, Solviksskolan, Stockholm, SVTplay, Wald
Jag har nyss sett klart dokumentären om waldorfskolan Solviksskolan ”De utvalda barnen”. Vissa saker som tas upp känner jag utan tvekan igen. Det här med att en del barn passar den här, på sätt och vis, fria pedagogiken. För andra fungerar det inte alls. Några mobbas av både lärare och elever. Det känner jag igen från min skoltid. Jag blev ständigt utkastad från lektioner, bara för att jag är som jag är.
Dokumentären utspelar sig för en del år sedan och man fick också en inblick i att det faktiskt var mer strukturerat och inte lika extremt. Waldorfpedagogiken bygger mycket på dess grundare, Rudolf Steiner, och hans idéer – antroposofin. Olika skolor, som grundas på denna pedagogik, har tolkat hans lära olika. Det är, naturligtvis, därför alla waldorfskolor inte ser likadana ut. Solviksskolans tolkning var mer radikal, när den startade på 80-talet.
Har du inte sett dokumentärerna i 3 delar? Klicka här
09 söndag Maj 2021
Grådassig, på ett mörkt sätt. Inte bara för att det ”regnar” lite smått – det har ingenting att göra med känslan. Mina tårar inombords är inte beroende av regn. Fast kanske dina tårar är det – jag vet inte.
Det förflutna är mer konstant, fast man väljer vad man vill göra med det. Även om det inte är lätt. Det finns många sätt att gå vidare på. Arv och miljö spelar starkt här. Genetiken påverkar förmågan att gå vidare.
Jag tror alla bär på en mer eller mindre stark eko-effekt inom sig. Som alltid fanns med en. Inre och yttre faktorer påverkar huruvida man lyssnar till den eller inte. Trauma är ett som ett ilsket skrik, som stör dig i vardagen. Dofter, ord, siffror, andra människors beteende – triggers. Påminnelser om traumat, som bejakar ett negativt tankemönster. Flykten är vad en här. Olika hos olika personer. Mentalt eller rent fysiskt.
Nu flummar jag ur, som vanligt. Det är så här mina tankar ofta ter sig. Berättelser. De avbryts när det händer något yttre, som jag reagerar på. Jag försöker berätta, för att sedan glömma.
14 söndag Mar 2021
Etiketter
Annorlunda, Bebis, Fotografi, Hål, Hole, Mamma, Papps, Photography, Skolan
Egentligen skulle jag och föräldrar besöka lillebror P, men det blev inställt. Som vanligt gör förändringar att jag stelnar och får inre panik, men det slutade med att jag och pappa gick hem till mamma. Där fikade vi och kollade på bilder från när vi barn var bebisar och ett par år äldre. Har ni sett bilder på er som bebisar och vad fick ni för känsla angående det? Det är ok för mig att se bilder från när var var bebis, men jag har inte så bra associationer när jag ser på bilder från min skoltid. Önskar att de inte fanns. Ett hål i minnet.
09 tisdag Mar 2021
Etiketter
2021, höghus, Känslor, natt, PSTD, Slickar i mig det sista, Snö, St Ana katedral, Tankar, Thåström, Utnyttjad, Vår, Vinter
Natten skriker det du önskar att den inte gjorde.
Medan höghusen vaggar oss till sömn ekar någon slags baksida. Snön faller mot nedtrampade gator. Blåstens piskar oss när vi går. Mot ett liv som vi inte vet vart det är på väg. På sätt och vis. På marken ligger engångsmunskydd. Det måste vara den nya skärp-trenden. Det tänker jag varje gång jag ser dem, mosade mot bortglömda städer. ”Det räcker för mig”, som Thåström sjunger.
Den här dagen har inte varit så intensiv. Jag handlade i går, så jag slapp det i alla fall. Det är utmattande att inte kunna åka hem direkt, utan att man måste stanna och ärenden på vägen. Nu ska jag ta det lugnt resten av dagen. Min version av att ta det lugnt. Tankar har i för sig snurrat runt om saker som har hänt för några år sedan, när jag har känt mig utnyttjad. Fast nu känner jag mig lite lugnare i huvudet.
… Och snön viskar vila.
07 söndag Mar 2021
Etiketter
Ångest, Berätta aldrig det här, covid, covid-19, Frida Boisen, Glädje, LSS-boende, Oro, Rädsla, Skam, Skuld, Trauma, Vetekudde
Den här dagen började inte bra. Med ångest och extrem magont spottade jag ut lite av det och kände mig bättre sedan. Istället drack jag varmt vatten med citron, läste med en varm vetekudde på magen. Jag har verkligen kommit in i ”Berätta aldrig det här” av Frida Boisen. Jag kan verkligen rekommendera den till er som vill läsa en hjärtskärande historia om skuld, skam, glädje och rädsla.
Under dagen har jag – förut suttit försjunken i bokens värld – tvättat, promenerat och gjort matlådor. Hur som helst, så är jag lättad över att jag hade möjligheten att fly in i en annan värld i dag. Jag får känslor av skräck när någon som jag har träffat säger at de varit sjuka eller träffat någon som är sjuk. Då känner jag mig automatiskt sjuk själv. Ångestrelaterat, helt klart. Hur mycket i ens liv ska präglas av ångest innan man blir helt förstörd? Ibland undrar jag.
Det har flyttat in en ny kvinna i lägenheten mitt emot. Hon är slående lik min vän Elisabeth, som tog livet av sig för ett par år sedan. Det skrämmer mig lite och får tankarna att snurra. Som tur är verkar hon trevlig.
29 fredag Jan 2021
Etiketter
Demokratipiloterna, Dynamo, Fredag, Humör, Humörsvängningar, Känslor, Lillebror J, Mozarella, Pasta, Pesto, Rutiner, Solsidan, Struktur, Tankar, tomat, Trötthet
Mitt humör, eller möjligtvis känslomässiga svängningar, är oberäkneliga. I alla fall inombords, men det är inte alltid de märks utåt. Lite obehagligt ibland.
Efter att jag var på Dynamo handlade jag lite saker till i morgon. Lillebror J fyller år då. Eller.. Egentligen är han väl inte så liten längre. I mitt huvud är dock min lilla, söta skitunge. Jag lovade mamma att köpa vegansk mozzarella, för han vill äta pasta med pesto och tomat/mozarella-sallad till. En vegansk variant. När jag var växte upp åt vi alltid det på fredagar. Pappa gjorde alltid hemgjort pesto då. Det är väl någon slags nostalgi i det hela. Har ni någon nostalgi-maträtt från när ni växte upp?
Jag har känt mig trött sedan jag kom hem. Mer i kroppen. Fast det är väldigt standard för mig – att vara helt slut när jag kommer hem. Sedan att det är fredag gör, för min del, att jag känner mig ännu mer trött – i psyket, mer. Som ni säkert vet, så fungerar jag inte så bra på lediga dagar. De utan rutiner. Speciellt om det inte finns något klockslag att anpassa sig till, som man kan bygga resten av dagen kring.
Nu ska jag återgå till att kolla på Solsidan. Hoppas ni får en skön fredagskväll. TACK för att just du läser min blogg! <3
16 lördag Jan 2021
Etiketter
Avtrubbad, Ensamhet, Eva Dahlgren, Filosofi, Joakim Thåström, Känslor, Mikael Wiehe, Poesi, Svensk musik, Tankar, Thåström, Trauma
Vem ska trotsa vind och vågor
styra skeppet in i hamn
Vem ska stiga upp på kajen
här i detta öde land
– Mikael Wiehe (2013)
(Även Joakim Thåström och Eva Dahlgren medverkar sångmässigt i denna låt Isolde)
Detta citat får man ta bildligt, vilket fungerar för mig. Att ta sig fram och kommer ikapp med ensamheten. Jag gillar den här låten, men det ligger något mörkt i den – minnesmässigt. Den påminner mig om en händelse i ren destruktivitet och desperation i mitt förflutna. Året var 2011.
Jag kopplar ofta händelser och rena trauman till en vissa låtar. Det blir oftast väldigt starkt. Känslomässigt, mentalt, kaosets hjärta. Fast ibland är det svårt att veta vad man känner just där och då. När klockan inte befinner sig i nuet. Istället tittat den snett, smått elakt – rakt in i själen. Ekot bultar för hårt.
Viss musik är svår för mig att slappna av till. Av just den anledningen. Sådana låtar lägger jag i en annan spellista, så att de inte ska störa mig för mycket. Ni kanske undrar varför jag ens har dem sparade. Faktum är att ibland får jag för mig att jag kan lyssna, för jag egentligen älskar låten. Dock blir det en slags besvikelsens hinna varje gång jag provar. Eller: Jag lyssnar för att jag är känslomässigt avtrubbad.
10 söndag Jan 2021
Här kommer natten
kall och underbar
– Thåström (2017)
Vi stundar för tiden på dygnet, då det är meningen att vi ska sova. Fast alla sover inte på natten. Ibland står jobbet i vägen eller… Oron äter upp dig. Levande.
Själv vet jag inte om jag kommer att sova i natt eller inte. Som alltid – ekot från det förflutna finns alltid där (ovisshet). Ibland sover jag natten igenom, eller inte alls – eller en skvätt. Av sömn, svett eller ångest. Vem vet? I natt önskar jag mig sömn.
Ni kanske tycker att jag överanvänder ordet ”eko” som beskrivning av hur allt dunstar tillbaka. Lev med det. Beskrivningen fungerar för mig. Det är så det tenderar att kännas, så jag försvarar detta. Kanske udda?
Sov gott i natt! <3
