Den här dagen har varit jävligt jobbig, men ändå har jag (lagom tills dagen är slut liksom, haha!) lyckats validera mig själv. I DBT benämns bekräftelse med ordet validering – en av nycklarna till ett liv värt att leva är att kunna validera sig själv och andra. Jag mådde skit tidigare idag och jag visste med mig att jag borde skriva klart en krönika, som vi hade i läxa på skrivarkursen jag började på idag. Det var inte obligatoriskt, men det känns som att det är på tiden att jag lär mig ta emot kritik – detta var (som jag uppfattade det) den enda chansen att få feedback på just den uppgift. Jag ringde min terapeut och bad om hjälp (som också är en DBT-färdighet!) och lite peppning till att komma igång med detta. Min magkänsla sa att jag VERKLIGEN borde skriva klart krönikan och skicka in den till kursledaren, så att jag kan få feedback. Lite efter 22 blev jag färdig, då jag hade satt upp en tidsgräns – jag får inte hålla på längre än till 23. Som tur är blev jag klar innan – lättnad är det enda rätta ordet – och kunde därför validera mig själv för att jag faktiskt gjorde det!

Nu mår jag faktiskt mycket bättre än innan jag ens hade börjat med uppgiften,  vilket inte är så konstig i för sig. Men men, som sagt – jag gjorde det i alla fall! Just nu känner jag verkligen hur mycket jag älskar att skriva. Det kändes otroligt att såga bantningspiller och dietmetoder i min krönika och jag hoppas på positiv respons!

By the way: Lyssna på ”Kent – Berg & Dalvana”. (Låten jag har döpt den här bloggen efter!) Just idag har jag verkligen känt hur otroligt jävla bra denna låt är, SÅ LYSSNA! Ett klick räcker: http://www.youtube.com/watch?v=ZYL-3YbOEHA

Kram på er alla som läser min blogg och gillar den!

/Y,