Jag är så otroligt trött på mina känslor. Just nu vill jag bara bli räddad från dem. Tänker på imorgon – inget planerat fram till 16, då har jag mitt läkarsamtal. Vad ska jag göra innan? Gå och dö, antar jag.

”Håll ut, jag behöver dig…”

– Kent

Skrik från helvetet, eller hur man nu ska tolka det. Jag är överkänslig och instabil, I get it. Tur att jag är räddad på sätt och vis här i lägenheten. I alla fall från vissa saker som jag förvandlar till något destruktivt.

”Stå ut med mig, jag behöver dig…”

/Y,