Just nu är jag så otroligt jävla trött på allt. Jag är så trött på mina reaktioner på saker och ting. En kompis ringde för ett tag sedan och frågade om jag ville komma till Popaganda, för att hon vet att jag gillar Säkert! som skulle spela där – om 1 timme! Som vanligt blir jag galet stressad, som jag alltid blir när folk ringer spontant och vill ses. Det är ju jättekul att hon frågade, men min reaktion var ju som vanligt väldigt ångestladdad. Jag började till och med gråta. Snacka om överkänslig! Typiskt aspergers syndrom.

När jag gick hem efter en liten tur på stan (hämtade ut melatonin på apoteket) blev jag så deppig att jag kände för att trycka i mig massor med glass, så jag köpte det. Haha, det brukar ju kännas bra att äta glass när man är deppig – så jag körde på det. Men nu måste jag äta middag först, annars kommer min matstruktur att gå helt åt helvete. Nu ska vi se om jag får i mig något, ty jag har haft rätt mycket matångest de senaste timmarna. ”Fanfanfan” –  Käraste Thåström.

Jag skrev förresten lite när jag satt i Vitabergsparken efter tentavaktspasset, som jag tänker lägga upp här. Men först ska jag som sagt äta middag!

/Y,