Det var väldigt jobbigt. Precis som förra gången började jag gråta, suck. Jag är väldigt känslig när det kommer till min kropp – det beror både på min klumpighet och min ätstörning (som jag visserligen i stort sett kommit ur, men man kan inte bortse från sina tankegångar).

Vi pratade mycket om att jag ska börja använda mig av någon typ av boll. Bara känna att den finns där eller kanske göra något med den, eftersom jag i grunden faktiskt tycker om bollsporter – men jag passar dessvärre inte för att spela i lag. Dessutom gick vi igenom lite om varför jag ska göra det (med bollen alltså):
– Koordination.
– Fokus på kroppen och bollen.
– Kan dämpa ångest och stress.

Allt känns bara jobbigt, men kanske blir det bra tillslut – med min klumpiga jävla kropp. När jag skulle berätta hur jag mådde kom vi in på mitt tvång – det fanns ingen tvål på toaletten, så jag gick till en annan. Jag sa som det var: om jag skulle ta i hand med någon och jag inte hade tvättat händerna då jag senast var på toaletten, så skulle jag tro att jag smittade personen med något. Det känns så sjukt att tänka så. Hon sa gång på gång att jag trycker ner mig själv för mycket. ”Herregud”, sa hon.

Nåja, jag ska inte tråka ut er med detta – utan istället visa en bild på mitt fika som jag fixade när jag kom hem:

Inte så charmigt med plastpåsen under dock, haha.

/Y,