Jag har svårt att veta vad jag ska skriva just nu, men det känns som om jag bör skriva något.
Dagen började med en överväldigande trötthet, men jag tog mig iväg på mitt DBT-möte i alla fall. Det gick väl helt okej, tror jag. Jag vet inte vad jag ska säga mer. I skrivandets stund minns jag inte mycket av vad vi pratade om.
Efter mötet kom pappa hem till mig. Jag skulle följa med hem till familjen, så jag fick skjuts med honom. Han flippade ur, eftersom det var så stökigt hos mig. Jag började gråta, som vanligt. Det finns helt enkelt ingen ork kvar till att städa just nu. Jag åt lunch precis då, men efter det så ville jag inte äta mer (pappa fick mig dock att äta lite mer senare).
När vi hade varit hemma ett tag (i familjens hus) blev det strömavbrott. Det blev till att tända massor av ljus. Det blev väldigt mysigt, faktiskt. Strömavbrott är inte helt fel.
Nu går Forrest Gump på TV. Jag har sett den många gånger, men efter att ha tittat i några minuter rinner tårarna redan. Som vanligt.
/Y,

Eriiza skriver:
Tack. =)
Vad bra att du tog dig till DBT.n trots att du var trött, känner du själv att det var bra gjort?
Eller är du som jag, att du har svårt att se de små vinsterna, trots att det är just de som gör livet levande?
GillaGilla
Yolanda skriver:
Grejen är att jag är väldigt plikttrogen. Jag missar nästan aldrig några möten. Det finns både för- och nackdelar med det.
GillaGilla
Tjelsi skriver:
sv Den 23:e är min nya tid :(
GillaGilla
Yolanda skriver:
Oj, det är ett tag kvar :(
Fan vad jobbigt att det blev framskjutet!
Kram
GillaGilla
Jessica - En flicka som är stark skriver:
Jättebra att du tog dig till DBT mötet <3
GillaGilla
Tjelsi skriver:
sv Tack snälla du :) Men allt är bara sämre :(
GillaGilla