Klockan har än en gång passerat midnatt och nu sitter jag alltså här igen. Ensam med mina egna tankar (och musiken). Min handläggare och mitt blivande boendestöd kommer som sagt imorgon, eller egentligen idag. De kommer ganska tidigt, så jag bör egentligen sova.

Jag har väldigt mycket blandade känslor. Ett lugn, men samtidigt ångest. Gällande allt. Nervositet inför morgondagen. Det är både detta möte på morgonen samt ett studiebesök med MISA på eftermiddagen. Båda känns väldigt ansträngande, men de måste klaras av.

Nåval, dags att krypa under täcket snart.