Etiketter
Igår var det en tuff dag, ansträngande. Det blev alltså inte mycket till uppdatering då. Möte på habiliteringen hade jag på morgonen. Det gick bra, vi fortsatte prata mer specifikt om hur min problematik är om man tänker på diagnosen Aspergers syndrom. Efter det mötet var det dags för ett till – med min DBT-terapeut. Vi pratade som vanligt om mina tvång, men denna gång även om min depressiva sinnesstämning. Tidigare har vi inte pratat så mycket om det, men jag kände nu att det förstör ganska mycket. Vi pratade om anledningarna till det också, som jag inte tänker berätta om här. Jag tror inte att jag någonsin har gråtit så mycket som jag gjorde igår på ett möte med henne tidigare. Ärligt talat vet jag inte riktigt om jag tar upp det jobbigaste. Jag kanske bara struntar i det, vanligtvis, för att det inte ska bli för jobbigt. Igår kände jag mig modig, faktiskt – som vågade. Jag var inte så sugen på att jobba på kvällen direkt, men tog mig dit i alla fall.
Det blev väldigt sent igår. Jag kom hem från jobbet runt 20 och gick inte och lade mig förrän 00:30, trots att jag skulle upp 6:30 för ett nytt pass på jobbet. När jag väl hade gått och lagt mig ville jag inte sova, utan läste istället ut ”Den vassa eggen” – Ulf Lundells kreativa kaos. Det är den första boken jag har läst ut på länge, så det kändes bra. Strax innan 2 somnade jag.
Idag är jag sliten. Dagen började kl 6:30, som sagt. Min boendestödjare ringde då. Vilken tur, annars hade jag nog snoozat ett tag och fått väldigt brottom. Jag jobbade hela förmiddagen. Vid två tillfällen under dagen satt jag med mamma i solen (när jag har solglasögon så är det okej). På eftermiddagen var det dags för möte på MISA, så jag köpte lunch på stan. Det blev en fiskburgare som de har på Hötorgshallen. Så himla god! Den satt jag utomhus och åt.
Nu är jag hemma efter att ha varit på MISA. Mötet gick bra. Nästa vecka är det meningen att de ska svara från ett ställe där jag vill göra praktik. Det ska bli spännande att se vad de säger.

Ninni skriver:
Det var väldigt modigt och duktigt gjort tycker jag!
GillaGilla
Y, skriver:
Tack.
GillaGilla
Vanjavit skriver:
Det låter som väldigt mycket, bra att du ändå tog dig igenom allt. Beundrar din styrka.
GillaGilla
Y, skriver:
Det kändes bra att jag klarade av det, men jag var verkligen helt slut efteråt.
GillaGilla
sharkycomplete skriver:
Tycker det var bra att du grät, det gör dig så oerhört mänsklig och ger dig en helt annan kontakt med människor. De förstår att det är jobbigt, du visar dig sårbar vilket gör att de känner sig närmare dig eftersom du öppnar dig på ett annat sätt och det skapar en annan slags trygghet! I alla fall vad jag tror :) Modigt av dig! <3
GillaGilla
Y, skriver:
Tack, Johanna.
<3
GillaGilla