Igår gick jag och lade mig när klockan var mellan 20 och 21. Jag var trött och mådde inte bra. Dagen hade präglats av ångest över att jag inte förstår mina egna känslor, vilket i sin tur gav mig tvångstankar. När klockan började närma sig 10 gick jag upp. Mamma ringde mig strax efter det. Kanske åker jag och hälsar på dem idag, även fast det är jobbigt att åka med kollektivtrafiken.

Nu sitter jag och lyssnar på Kent och mitt kaffe är kallt.