Nyss funderade jag över när jag senast träffade någon som inte ingår i min familj eller i någon av insatserna jag har. Det var ett tag sedan. Sanningen är nog att jag inte orkar. Jag vill egentligen bara säga förlåt till dem jag inte har haft så bra kontakt med senaste tiden, vilket är de flesta av mina vänner.

I dag känner jag mig låg i humöret. Jag har sovit riktigt uselt i natt. Jag har vaknat flera gånger i timmen. Sedan somnade inte förrän 2-tiden, trots stilnoct. Nu sitter jag under mitt kedjetäcke och lyssnar på Kent och har ångest. Som vanligt då. Det kan jag nästan börja säga nu.