Ja, klockan tickar. Den har passerat 2 på natten. Jag har tagit en imovane och en sobril och kan inte sova. Jag bara vrider och vänder på mig i sängen. FAN. Det ända jag kan tänka på är det jag inte får göra – skada mig. Även fast jag vill det allt för gärna. En sanning – there.

Nattens platta: SYND av Imperiet

Nu ska jag fixa någonting varmt att dricka.