Efter läkarsamtalet i går kände jag nytt hopp, på något sätt. Inte bara för att det ska bli medicinbyte och mer ångestdämpande vid behov, utan också för att min läkare verkar tro att jag klarar det här också.

Jag är utskriven. Har jag glömt att säga det kanske? Hm. Vet inte. Sitter här med kaffet i högsta hugg i alla fall, efter att ha sovit bort hela förmiddagen. Jag var uppe och åt frukost några timmar tidigare, men sängen kallade. Jag ska på målarkurs i kväll. Missade första kurstillfället när jag var inlagd på psyk förra veckan, så det blir första gången i dag. Nervös? Ja. Taggad? Nja, men det får gå.