I morse försov jag mig och fick därmed skynda mig till bussen. Då snubblade jag. Jag blev nästan en halvtimme sen till mitt DBT-möte plus att en sjuksköterska fick titta på mina sår på knäna. Sedan åt jag ostmacka och drack kaffe. Då kom en kvinna fram till mig och frågade om såren. Människor kan vara allt bra snälla ibland! :-)   Sedan gick jag till Lättakuten och fick såren omplåstrade.