I går var det världens otursdag! Det började med att jag blev sen till att möte upp en av mina arbetskonsulenter för att gå till Strindbergsmuséet. Som tur var hann vi i alla fall till den guidade visningen som skulle vara. Själva besöket på muséet gick bra, förutom att jag glömde att gå på toaletten innan vi gick ut. Vi gick till ett café, så att jag kunde få det överstökat. Min arbetskonsulent frågade mig om jag vill ha någonting. En kaffe med mjölk, sade jag. När jag kom ut från toaletten sa hon att hon hade bråttom och gick. Kaffet låg i en kaffepress. När jag skulle hälla upp det föll nästan all kaffesump ut på bordet. Jag fick nytt kaffe. Det var knappt så att jag vågade hälla upp det igen, men det gjorde jag. Då gick det bra. Efter det gick jag till Mc Donald’s och åt. Jag beställde en fiskmeny. Hon i kassan frågade om jag ville ha en Mc Chicken. Är hon dum i huvudet? tänkte jag. Hon fikc fråga sin kollega, sedan fattade hon. Jag var redan så irriterad över allt som redan hade gått fel under dagen.
Väl hemma tog jag av mig mina förbannade skor. Jag hade gått runt med skoskav hela dagen. Dessutom har jag fortfarande ont i knäet. Efter det var det ganska lugnt. Jag åt middag. Sedan väntade jag i vad kände som en evighet på min granne här på LSS-gruppboendet, så att vi kunde baka som planerat. Till slut var hon klar med det hon skulle göra. Själva kakbaket gick bra. Vi bakade utifrån ett recept som jag fått av min mamma. Det blev en bärpaj. Resultatet blev jättebra, enligt alla som smakade. Det blev en trevlig kväll, trots allt.
I dag sov jag ganska länge. Jag har gjort mina morgonrutiner. I eftermiddag ska vi åka några stycken från boendet och spela minigolf. Det blir säkerligen kul.
Kram
