Om jag tvingas stå upp får jag panikångest. Då jag dessutom inte har möjlighet att lyssna på musik i hörlurar blir det så mycket värre! Jag mår oerhört dåligt och ibland får jag stresskänningar i ansiktet och/eller på ögonlocken. 

Jag vill gråta, skrika, hyperventilera. Då kan jag absolut inte kolla människor, på till exempel bussen, i ögonen om de eventuellt stirrar. Jag gömmer mig i halsduken. 

Min hjärna blir helt förstörd av alla intryck. Syn, hörsel, lukt, smak, känsel. Alltid. 

/Yolanda