Skriken dånar

i takt med oron

blodskvättar mot 

dunkande metaller

ner på gatan

blodet skvätter 

obetänkt, som skuggan

pulsen bultar, liksom

siluetter som förföljer 

varje tår fotstegen tar

likt ekot från mitt inre

dånande höghus

röda tegelstensblock 

försöker nå mitt hjärta

tills allt bli svart, vinrött

vad gruset än vill