Din genomskinliga skugga

som gatan upp, ner mot mörkret

precis som fotsteg på bakgården

då vi var ett, som om det aldrig fanns

din existens, var är den?

ett sorgligt frågetecken, gråa noter

om det ens hände, blodet rann

som en tickande bomb, skör

blott ett skal kvar, glasskärvan 

fimpar mot handleden

pikant doft av flyktsoda

golvet, dimman

eskapismen 

där vi försvann