Etiketter
Annorlunda, Bebis, Fotografi, Hål, Hole, Mamma, Papps, Photography, Skolan
Egentligen skulle jag och föräldrar besöka lillebror P, men det blev inställt. Som vanligt gör förändringar att jag stelnar och får inre panik, men det slutade med att jag och pappa gick hem till mamma. Där fikade vi och kollade på bilder från när vi barn var bebisar och ett par år äldre. Har ni sett bilder på er som bebisar och vad fick ni för känsla angående det? Det är ok för mig att se bilder från när var var bebis, men jag har inte så bra associationer när jag ser på bilder från min skoltid. Önskar att de inte fanns. Ett hål i minnet.

beskrivarblogg skriver:
Kram
GillaGillad av 2 personer
Yolanda - Aspergers syndrome - Poetry - Alternative female - Mental illness skriver:
Kram!
GillaGillad av 2 personer
susandyer1962 skriver:
I hated my school years too!🤗💕
GillaGillad av 2 personer
Konst & Politik skriver:
På 50-talet var barn bara sina föräldrars tillbehör. knappt individer…jag har foton där jag står i en hage och gråter. Inte så skoj. Fast det finns bättre bilder också.
GillaGilla
Yolanda - Aspergers syndrome - Poetry - Alternative female - Mental illness skriver:
Åh :(
GillaGilla
the greatvincent skriver:
Well… Some obstacle we have to go through
GillaGilla
Yolanda - Aspergers syndrome - Poetry - Alternative female - Mental illness skriver:
I guess
GillaGilla
Jonathan Caswell skriver:
Reblogga detta på By the Mighty Mumford och kommenterade:
YEAH…THE EVIDENCE CAN BE UNCOMFORTABLE!
GillaGillad av 1 person
tubularsock skriver:
Tubularsock stays in the present moment and has no past. IT’S NOW OR NOTHING!
A person only has control in the present moment …….. live from there!
Stay safe and coooool.
GillaGillad av 1 person
Earthpages.org skriver:
I think about the school days and some of it was not very nice. Sometimes I was not nice, other times people were not nice to me. Why are kids so bad? Are adults better? (spontaneous thoughts, here…).
GillaGilla
Yolanda - Aspergers syndrome - Poetry - Alternative female - Mental illness skriver:
We think we’re out of it when we grow up, but adults kan be mean to as well… :/
GillaGillad av 1 person
Earthpages.org skriver:
If it is not too traumatic, we can look back and make better sense of it all and try to get past it. For me, life seems to go in cycles that way. When the time is right, I’ll have a dream, see something or meet someone, etc. And the memories will be there! As for adults being a**holes, well I suppose God permits that too for a good reason! 🙂
GillaGilla