Tystnaden sveper längs tomma minnen

Känslorna viskar sönder mina öron

stämningar skär genom mitt förstånd

pulser skriker genom luften, smått existerande

toner gnistrar genom hjärtat, minnet

svart stänk av frustration stöter

Dimman fortsätter gråta blankt

När parkbänken talar trevande

känns verkligheten levande