Den här dagen känns som ett stort nederlag Ingenting har blivit som jag tänkt mig. Jag kom upp och åt frukost, sedan har jag bara gråtit, Inte vet jag varför. Fast: Jag känner mig låst i hjärnan.

Jag har svårt att veta hur jag ska komma vidare med dagen. Det känns omöjligt, för det började med en sak – med storlek av en partikel. Det kändes för varmt i lägenheten när jag skulle gå upp Störde mig något oerhört. Sedan hamnade jag ur fas och allt föll isär. Jag hoppas på att om jag skriver lite, så lossnar det kanske.

Bultar, rusar
solen, som is
vatten, atomer
faller, genom dig
grått, sipprar
svart, vitt
legering, mot