• Gamla Ullevi (en plats i solen, 2010)

Tystnaden gör mig faktiskt rätt orolig, stressad. Jag har, i stort sett, alltid på något program eller musik när jag är hemma. Tystnaden kväver mig, Äter mig levande. De minuterna när jag har musiken avstängd innan jag ska sova (pga rutiner) vill jag helst inte finnas. Musiken går hela nätterna.

Nu när det är så varmt är dessa minuter extra jobbiga, för då blir jag svettig dessutom. Dessutom är jag så trött på att låtsas att allt är bra. Plus att vissa andra verkar tro det.

Den här dagen har varit smått rörig känns det som. Jag har svängt en del i humöret. Det är jobbigt att vara beroende av försörjningsstöd. Det är som en kränkning, eftersom jag egentligen har rätt till aktivitetsersättning via försäkringskassan. Man känner sig misslyckad. Jag har inte råd att köpa det jag behöver. Nyss tappade jag min kaffekanna till bryggaren i golvet. Jag har inte ens råd med en ny. Hur tror ni det känns att skicka kontoutdrag varje månad plus ansökan, bara för att få pengar för månaden? Vem är jag att klaga? Jag får ju i alla fall några pengar.