Inspiration och kreativitet är är komplexa termer, men ändå simpla. För mig är det rätt enkelt – när jag inte har någon av dessa kan jag vara rätt passiv. Jag kanske bara förmår och skriva vardagliga blogginlägg, som jag själv inte är riktigt nöjd med. Om jag inte har någon inspiration är det väldigt svårt för mig att komma igång och skapa någonting – som ger mig något.

Då jag är bipolär kommer flow periodvis. Det gör det nog för andra också, kommer ni kanske tänka. Fast ibland kan det bli så extremt att jag bara snubblar över mig själv – mentalt. Ofta är jag överproduktiv hela tiden, kan inte sitta till. Känslorna blir till kaos och allt blir katastrof.

Att jag har Aspergers syndrom gör att jag har en tendens att snöa in på saker. Jag blir nördig, närmast, i det jag är intresserad av. Det är en annan sak. Just nu är jag väldigt inne på fotografi, vilket jag aldrig – egentligen – har varit. Just ju är det väldigt intressant. Kreativitet har nästan alltid varit min grej, men ofta har det varit – och är – skrivande. Jag har inte så mycket gränser i hur man kan använda olika material. Varför kan man inte göra målningar, med nagellack? Eller: Varför skulle inte vissa färger passa ihop? Perspektiv och detalj är två ord jag tänker på.