Jag sitter och jobbar på MISA med Dynamo förlags sociala medier, men känner nu att jag måste vila en svätt. Skriva, en aning. Driva orden till vansinne. Eller något sånt.

Snön regnar, smått hysteriskt, – nästan tonlöst – från himlen. Det känns lite underligt, för vädret skiftar väldigt mycket – speciellt under våren. Det kör sin egen skrikande vals. Himlen måste väl få gråta ut sin själ ibland den med. Ingen vet om himlen har känslor tror jag. Tror du det?

Mina föräldrar är nästan friska från covid-19 nu. Jag känner mig lättad. <3