– The Offspring ~~~
Jag tänkte dela med mig av em händelse då jag hade chansen att använda DBT-färdigheter – stå ut i kris – och tog den.
Flashback: (detta hände för en stund sedan)
Jag åker rulltrappan upp från Hemköp vid T-centralen och går till en bankomat för att kolla mitt saldo. Tanken var mest att jag skulle se om jag hade tillräckligt med pemgar för att handla lite smågrejer som behövs i lägenheten – jag blir alltid lite osäker om jag har pengar på mitt kort som är kopplat till mitt bankomatkort, eftersom jag har nästan alla mina pengar på ett sparkonto (annars slösar jag bort allt). Jag tittar chockat på kontoutdraget – 4000 kr!!!!! Paniken och mina paranoida och misstänksamma tankegångar börjar komma igång, men trots det går jag ner till T-banan och åker till Slussen. Jag byter sedan till bussen hem – åker en station för långt, så jävla typiskt när allt är kaotisk och förvirrat. Väl hemma försöker jag vara lite vettig och kollar därför vad pengarna kommer ifrån – saker och ting blir inte klarare, så jag ringer min terapeut. Inget svar, jävla skit! Jag får världens ångest och kliver in i duschen med alla kläder och drar på iskallt vatten. Det hjälper inte, så jag drar av mig vissa kläder och öppnar frysen och tar ut isbitarna jag har fryst in för några dagar sedan. De går inte att ploppa ut. Tillslut kastar jag plattan med istärningar mot kaklet och efter ett tag fick jag ut en. Jag klämmer den stenhårt, känner hur handen domnar bort av kylan. Jag tar isbit efter isbit och trycker dem stenhårt – kämpar för att inte bli självdestruktiv. Jag sätter mig på mattan och fortsätter klämma isbitarna. Tillslut blir jag mycket lugnare. Tänk att det fungerade! Jag sätter igång musik på datorn – kent – och försöker andas lugnt i väntan på att min terapeut ska ringa upp. När hon ringer är jag ganska lugn i alla fall – inte panikslagen. Jag hade mått dåligt över en relationssituation tidigare så det pratade vi om och sedan om vart pengarna hade kommit ifrån. Tillslut kom jag på att det var de pengarna från försäkringskassan som var för kursen jag gick förra veckan.
~ ~ ~
Nu känner jag mig mycket lugnare. Den relationssituationen jag nämnde gjorde mig säkert extra sårbar. Men jag är ändå glad att jag kan använda just de här DBT-färdigheterna – och faktumet att de faktiskt fungerade är ofattbart. Jag har inte riktigt trott på att de fungerar så pass bra, men nu gör jag det – eller i alla fall de färdigheter jag använde nu. Nu fick jag ju lite hjälp på traven, men det gör man ju när man är förvirrad som in i helvete! Man kan helt enkelt inte komma fram till någonting själv. Men ändå, jag lyckades i alla fall stå ut tills min terapeut ringde tillbaka!
Jag är väldigt nervös inför att publicerade detta inlägg, så jag hoppas att jag inte har skämt iväg någon – utan snarare så har jag en förhoppning om att någon eller några har fått ut något av att läsa detta.
/Y,

dysfunk skriver:
Jag blir så himla stolt över dig när jag hör hur du hanterar din ångest. Du är så stark, mycket starkare än du tror. Kram på dig!
GillaGilla
Yolanda skriver:
Du är så himla underbar, Anna!<3 Tack. Kramar<3
GillaGilla