En dag som denna var det dags för mitt första studiebesök som jag gör genom MISA! Jag har två arbetskonsulenter där och en av dem följde med mig idag. På ett tidigare möte har vi förberett frågor, så allt kändes ganska bra (även om jag var lite nervös).

När vi var på väg till studiebesöket kändes det som om det tog en evighet, fast det egentligen var ganska nära. Det var nog mest för att jag tycker att det är väldigt svårt att starta konversationer, speciellt med personer som jag inte har någon privat relation till. Jag vågade inte riktigt sätta på mig hörlurarna och lyssna på musik, trots att det satt en väldigt irriterande person bakom mig och pratade i telefon.

Vi kom till biblioteket aningen för tidigt, så vi gick runt var för sig och kollade på böcker. Då det väl var dags för studiebesöket var det en kvinna som visade oss runt. Jag kände mig dum som inte ställde några frågor under själva rundturen. Hon fick nog inget vidare bra intryck av mig, kändes det som. Det gick bättre när jag fick ställa mina frågor som jag hade förberett. Min arbetskonsulent antecknade åt mig, så att jag kunde försöka fokusera på vad hon sade. Vi hade egentligen bestämt att vi skulle spela in intervjun, men det var något problem med hennes telefon.

Jag blev ganska trött i huvudet, men jag lyckades trots allt behålla koncentrationen. Hoppas att ingen märkte hur anstängande det var, men jag är ändå glad att jag gjorde det!

/Y,