Det har varit jobbigt idag. Ingenting gick enligt min planering, vilket gör att jag nu känner mig sliten. Jag skulle på ett möte på MISA innan den sista gruppsessionen i DBT – någonsin. När jag vaknar på morgonen ser jag att min arbetskonsulent som jag skulle träffa på MISA har skickat ett sms och sagt att hon är sjuk, vilket betydde att jag inte skulle dit idag. Det var jobbigt att min planering förändrades – jag blev irriterad, men det var skönt att få sova några timmar extra. Gruppterapin skulle från och med idag vara flyttad till eftermiddagstid.

När jag väl kom dit gick det ganska bra. Jag försökte prata och även ge andra tips, men ångesten låg som ett tjockt täcke över mig. Det låste mig. Innan det var fikapaus fick jag och en annan som skulle sluta var sitt diplom samt en magnet med texten ”att sluta kämpa och istället slappna av ger livet vingar och själen ro”. Ångesten fick utlopp när det var dags för fikapaus. Då sade jag att jag skulle gå hem till en av terapeuterna. Vi pratade lite och jag fällde en del tårar, som väntat. Hon föreslog att jag bara skulle vinka hejdå i dörren till fikarummet och om någon skulle försöka få mig att stanna kvar skulle hon hjälpa mig. Det gick jag med på och jag klarade det.

Nu är jag hemma och vilat. Jag har lyssnat på musik, givetvis ”Beväpna Dig Med Vingar” och nu ska jag äta.

Låten som gick på repeat när jag väntade på tunnelbanan på väg hem var Thåström – Sluta när jag vill.