– Björn Afzelius, Mikael Wiehe

Ja, typ. Ibland känns det som att vissa delar av mig är döda.Jag vet inte riktigt hur man ska förklara det. Då menar jag känslomässigt. Vissa känslor verkar vara otillgängliga. Precis som att ljuset inte skulle slockna om du blåste på det. Som att du inte skulle bränna dig om du drack skållhett kaffe. Om du skulle kunna tänka bort din ångest.

I perioder har jag haft svårt att gråta. Det har jag väl fortfarande. Vissa saker är helt enkelt för överväldigande. Jag har alltid undrat: När har man rätt att gråta? Svaret har inte alltid varit enkelt för mig, även om det är det för dig. När jag gick i låg- och mellanstadiet blev jag utkastad från klassrummet regelbundet av min lärare. Hon tvingade ut mig med orden ”gå ut och lugna dig”. Jag hade inget val. Därför känner jag fortfarande inte alltid att jag har rätt att gråta, fast jag egentligen skulle behöva.

Vad har du för erfarenhet av tårar?