Jag har haft en lugn morgon, fast kantad av beslutsångest. Som jag säkert har sagt tidigare – jag gillar inte så kallad ”dötid”. Dock stör jag mig lite på det uttrycket, men det var det bästa jag kunde hitta för att beskriva det.

Istället har jag tagit det lugnt … Eller ja, försökt. Om en stund ska jag åka till MISA och ha möte, förbereda inför ett mindre projekt. Så kanske man kan säga. Det gäller korrekturläsning. Det kan jag hålla på med när jag inte har så mycket att göra på Dynamo. (Precis när jag skrivit detta ringde MISA och ställde in….)

Senare i dag ska jag på uppföljningsträff med OCD-gruppen som jag gick i förut, om ni minns.

Nu fick jag ännu mer ”dötid”, eftersom MISA-mötet blev inställt.