Min dygnsrytm har blivit helt rubbad. Jag gick i alla fall och lade mig tidigare än kvällen innan, men gick ändå upp väldigt sent. Först vaknade jag ca 8:30 och då hade jag drömt något som jag vaknade av. Det var nog en mardröm, men jag minns bara delar av den. Jag är lite osäker på om slutet av drömmen faktiskt var en del av den eller om jag redan hade vaknat och börjat fundera.

Jag somnade i alla fall om och vaknade 11:40 – förvånande, det kändes inte som att jag hade sovit så länge. Nu känner jag mig besviken på mig själv för att jag inte ens orkar hålla en bra dygnsrytm. Det här suger! Jag har för lite tider att passa just nu, men det blir det ändring på nästa vecka – det blir möte med min DBT-terapeut på tisdag i alla fall och sedan börjar gruppterapin samma vecka.

Idag ska jag gå till  East Street Piercing och kolla så att allt ser bra ut och sedan ska jag gå och hämta ut mina sömntabletter på apoteket – just in case. Jag sov faktiskt utan inatt. Det kanske var därför jag drömde, brukar nämligen inte göra det.

/Y,

Ibland behöver man dem, har jag faktiskt insett. Gårdagen gick bra, förutom att jag kom i säng väldigt sent – som vanligt. Men jag pratade med finaste A på msn, så det behövdes. Jag vaknade därför efter kl 11 idag och drog mig tills klockan nästan var 12:30. Jag behövde nog det.

Innan jag gick och la mig igår bestämde jag mig för att kolla om det fanns några tvättider när jag hade vaknat. Jag var precis nere i tvättstugan – och ja, det fanns tider idag! Skönt, då har jag någon tid jag måste passa. Om en halvtimme ska jag alltså ner dit, så snart är det dags att packa ihop allt som ska tvättas i mina IKEA-påsar.

Förövrigt så är jag väldigt trött och har ont i huvudet. Viktig info, haha.

/Y,

Snart ska jag iväg och äta lunch med min före detta lunchgrupp, eller ja – vi slutade för två veckor sedan och bestämde oss för att fortsätta köra den själva. Gruppledaren ska gå i pension.

Just nu är jag bara så otroligt trött. Snart ska jag ta en dusch och hoppas på att bli piggare efter det.

/Y,

Som vanligt rör det sig mycket tankar i mitt huvud – just de där som dyker upp om kvällarna. Stress. Tvång som måste tas itu med innan jag lägger mig i sängen och försöker sova. Dörrhandtaget, kokplattorna, rullgardinerna. Sedan måste det finnas flera lampor för att jag ska kunna sova. Två i burspråksfönstret, men i taket har jag i alla fall släckt. Jag vill dessutom inte kunna se in i badrummet, för då känns det alltid som om någon eller något därinne stirrar på mig.

Det är svårt att gå och lägga sig tidigt. Jag vet inte varför, men jag kan inte slappna av då. Om jag kommer i säng innan midnatt är det väldigt sällsynt. Ska jag vara helt ärlig så går jag inte upp så tidigt på morgonen, men jag kan vara otroligt trött på kvällen men ändå inte kunna sova.

Jag trodde att jag hade gjort en av mina kompisar väldigt sur och var helt säker på att hon aldrig ville prata med mig igen. Det har hänt alldeles för många gånger att jag har haft fel när det gäller relationssituationer – jag ser allt i svart och vitt. Otroligt hopplöst, jag lär mig aldrig. Min kompis ringde mig för några timmar sedan och sa dessa ord (inte exakt kanske):
– Du måste lära dig det där!
Hon har verkligen rätt. Jag behöver jobba på det. Inte för att det är särskilt lätt att jobba med sina problembeteenden och dessutom få resultat, men jag försöker aktivt. Det är svårt, men det har redan gett resultat. Kanske inte lika mycket på alla områden, men det viktiga är ju att man försöker. Därimot får man ha lite tålamod med att det ska ge resultat. Det är svårt – jag vet, men man får helt enkelt stå ut.

Just nu sitter jag i min sängen med täcke, kuddar i alla dess former och storlekar och en filt. Fläkten är på och fönstet är öppet. Lite udda kanske med tanke på alla täcken och sånt, men förlåt för att jag tycker att sådant är mys då! Itunes är på. ”Bullet For My Valentine – Tears Don’t Fall”. Jag älskar den låten! Speciellt i början när någon i bandet growlar (förmodligen sångaren, men det kan ju vara någon annan) ”let’s go!” .

Nu pratar jag med en killkompis som jag inte har pratat med sedan han hade sin fest några dagar efter hans födelsedag, trevligt att pratas vid igen.

Förlåt för att detta blev ett så förvirrad inlägg, men det får ni leva med.

/Y,

Hej!

När jag tänker tillbaka på vad jag har gjort idag inser jag att jag har haft en massa för mig. Jag åkte in till stan på morgonen, för jag skulle gå och äta lunch med lunchgruppsledaren och min kompis, som frågade om jag ville följa med. Det var mys och maten var faktiskt god! Sådant är alltid skönt att känna – att man verkligen tycker att någonting är gott, alltså.

Efter det träffade jag F och fikade. Hon fick sin födelsedagspresent – en kokbok med 100 pastarätter. Vilken tur att hon gillade presenten! Sådant får man ju alltid lite ångest över när man köper till kompisar, haha! Ångest kanske var ett aningen överdrivet känslouttryck, men i alla fall en malande oro. Jag själv tycker att det är jobbigt att slå in själva presenten. Det kommer hela tiden tvångstankar som kretsar kring att jag skulle ha lagt fel bok i presenten och liknande. Är det någon som känner igen sig eller är jag ensam om detta?

En sak som hände när jag och F fikade irriterade jag mig väldigt mycket på. Vem som helst skulle väl störa sig på detta som jag berättar för er nu: Jag känner att något ramlar ner på mitt huvud. Det faller ner på golvet och jag kollar vad det är – en cigarettfimp! Tänk om någon slängde ner den på oss? Annars kanske den låg på någon av balkongerna över och att den hade rullat, det blåste ju en hel del. Fy fan. Min första tanke var att någon kastade den på mig och försökte elda upp mig hår! Tänk att jag tar detta så personligt, men man vet ju aldrig.

/Y,

Jag mådde skit tidigare idag så jag ringde pappa. Han plockade upp mig utanför lägenheten och tog med mig hem. När vi var på väg hem stannade vi vid Willy:s och handlade. Jag skulle köpa presentpapper (som jag alltså aldrig gjorde tidigare på dagen…). När vi skulle betala i kassan satt det en tjej jag känner igen, eller ja – bekant kanske man ska säga – där. När vi hade packat ihop alla varor så upptäckte jag att presentpappret jag köpte inte fanns med i kassarna. Pappa frågade i kassan och då låg det hos henne, tjejen i kassan som jag kände igen. Eftersom jag mått så dåligt tidigare på dagen kunde jag inte låta bli att ta det personligt, haha.

Hela dagen har jag oroat mig för att inga av mina meddelanden till en kompis hade levererats. Jag har haft världens ångestklump i magen i många timmar nu. Nu har jag äntligen fått kontakt med henne och tydligen har inte hon kunnat skicka meddelanden till mig heller.

Kvällen har spenderats mestadels med pappa. Promenad och sedan film – ”Flickan som lekte med elden”, en av mina favoriter. Haha, jag såg ju ”Män som hatar kvinnor” igår – jag är lite besatt av Millenium-trilogin. Det är ju inte första gången jag ser dem precis ;) . Snart måste jag väl se även ”Luftslottet som sprängdes”, som är den sista delen.

Nu är det dags för mig att sluta svamla!

/Y,

Haha, jag är bored out of my mind – så här får ni lite bilder på mig  ;)

Kvällen har tillbringats med naturgodis och ”Män som hatar kvinnor”, en av mina favoritfilmer. Jag älskar böckerna mer därimot, funderar på att läsa om dem.

/Y,