Anna<3.

Etiketter

Jag ska inte iväg på fest till henne idag, det blev inställt. Men nu under eftermiddagen har vi haft ett telefonsamtal i tre timmar. Så otroligt skönt att bara få prata av sig – eller ja, vi pratade av oss båda två såklart. Du är en underbar vän, Anna – med så många bra egenskaper. Älskar dig vännen!<3

/Y,

Jag vet inte vad jag känner.

Igår när jag gick och la mig trodde jag inte att jag skulle göra någonting idag. Efter en  kaotisk natt tog jag sovmorgon – gick upp lite efter 11, fast jag hade tänkt gå upp tidigare. Jag åt frukost och kollade på Scrubs. Sedan fick jag ett sms från Anna som frågade om jag ville komma på fest hos henne ikväll. Det vill jag :) Jag erbjöd mig att ta med mig lite dricka som jag har kvar sen min födelsedag – så får det bli. Sedan gick jag ner med soporna och tänkte att jag skulle boka tvättid också när jag ändå hade kommit ut ur lägenheten. Det fanns en tid idag, så jag tog den – då har jag något att distrahera mig med. Jag behöver ändå tvätta, så det är lika bra.

Det är kaos i huvudet just nu – och i min värld. Usch, orkar inte ta itu med detta.

Nu ska jag duscha, klä på mig och borsta tänderna osv. Sen får vi se vad som händer fram tills jag ska tvätta.

/Y,

Städat + ätit chips själv för första gången på länge.

Ja, rubriken säger väl allt. Efter att jag hade städat kände jag mig speedad, vilket var lite oroväckande – men jag gjorde en andningsövning så det gav sig efter ett tag. Sedan kalldusch, ty jag var genomsvettig. Även i ångestdämpande syfte, dock. Efter det satte jag på mysbelysning och kollade på Scrubs. Jag stängde självfallet av fläktens irriterande ljud först. Medan jag kollade på Scrubs drack jag apelsinjuice med gummianka-iskuber (som jag fick av Johanna i 20-årspresent, tack!) samt åt de första chipsen i min ensamhet på väldigt, väldigt länge. Detta kunde jag i alla fall självvalidera mig för.

Allt är bra för stunden.

Apelsinjuice och svenska lantchips med gräddfilssmak.

/Y,

 

Ångest, ångest, ångest.

Etiketter

Ah, vilken jävla skitdag. Jag har skrivit ett långt inlägg om en grej som hände på kursen, men har inte bestämt mig för om jag ska publicera det eller inte. Alla kommer säkert ändå tycka att jag är dum och korkad ändå – jag blir fan livrädd. Detta får vänta, helt enkelt.

Sedan jag kom hem från kursen har jag försökt distrahera mig med allt möjligt. Prata i telefon med kompisar – tack till F, J och Y. Sedan har jag kollat på Scrubs och lagat middag. Vad ska man göra en seg kväll som denna? Förmodligen bara Scrubs eller så blir det någon bra film. Egentligen bör jag diska – har ju ett helt jävla diskberg ju – men jag får vänta tills humöret tillåter. Tvärtemot känslan är ju ett alternativ. Just det! Jag kom på att jag har fått en utvärdering gällande psykiatrin för … ett tag sen. Till och med en påminnelse. Kanske lika bra att göra den, ska försöka i alla fall. Jag testade en gång förut men fastnade på massa grejer. Äh, jag ska försöka ge det en andra chans.

Förlåt för ett väldigt osammanhängande och förvirrat inlägg.

/Y,

Jävla humörsvängningar.

Okej, nu kommer lite gnäll. Fan vad det suger att den här dagen slutade åt helvete. Jag hade bestämt mig för att gå och lägga mig så att jag lyckas sova ordentligt i alla fall en dag när jag går den här skrivarkursen. När jag går in i badrummet kommer jag på att min tandkräm är slut, så jag går och hämtar den nya jag köpte. Jag försöker öppna den, men det går inte! Mina naglar är för långa, så tumnageln går av. Kul, nu ser mina naglar ännu mer misslyckade ut. Olika långa liksom, helsnyggt! I alla fall, det stod till och med hur man gjorde på förpackningen! Men det funkade ju för fan inte. Jag tog min nagelsax och gjorde hål i tuben – orkade inte försöka mer.

Jag försökte intala mig själv att det säkert var något fel på just den tandkrämstuben, men det enda förklaringen jag kan se är att jag inte klarar någonting – inte ens en sådan jävla småsak. Nej, nu måste jag sluta döma mig själv så jävla hårt. Jag vill bara höra att det var fel på förpackningen, men det finns ingen här som kan säga det till mig just nu.

Släppa, släppa, släppa!

/Y,

En bra dag hittills.

Det är ovanligt, men idag har jag faktiskt mått bra – i stort sett hela tiden. Det kanske beror på att jag inte vill svika mig själv – allt – så mycket igen. Jag fick bra feedback på min fejk-presentation av en blogg, eller vad man nu ska kalla det. Vad jag menar är att jag skulle låtsas att jag skulle starta en ny blogg och skriva en presentation till den bloggen. Jag hade även lämnat in ett blogginlägg jag skrivit tidigare – ”En film som väcker starka negativa känslor” där jag skriver om ”Djävulen bär prada”. Det gick också bra.

Sedan kom uppgiften vi skulle göra över lunchen som fick mig att vilja gå därifrån – vi skulle skriva en artikel eller ett reportage. Den här gången innebar det att jag var tvungen att intervjua någon. Efter en del velande och ångest gick jag in på Espresso House vid Rådmansgatans tunnelbanestation och frågade några snabba frågor och gick sedan. Jag blev stolt över mig själv – trodde aldrig att jag någonsin skulle våga gå in där och fråga! Jag satte mig i gräset och åt lunch samtidigt som jag skrev ihop ett utkast till artikeln.

Jag unnade mig sesamkakor i efterrätt också och ville visa det! 

 När vi samlades igen och fick reda på hur vi skulle fortsätta skriva och fick feedback kände jag att jag hade frågat fel saker på Espresso House. Detta gjorde att jag fick gå dit igen senare, men jag åkte hem först och sedan till Skanstull. Som som jag pratade med där var trevlig – dessutom var det inte så mycket folk där, så jag kände mig inte så stressad och jobbig för att jag kom och störde (som man ofta känner att man gör i sådana situationer). Nu tror jag i alla fall att jag har fått det jag behöver angående nyheten att Espresso House invaderar Sverige, så nu är det väl dags att skriva artikeln på datorn och sedan skicka in. Jag är trött och orkar egentligen inte, men det ska fan i mig göras!

/Y,

 

Hårfärgning – igen …

Etiketter

, , , , ,

”Deep cherry black” är namnet på min nya hårfärg.

Så här ser det ut:

 

Tack R för att du fick mig att ta denna hårfärg (: <3 Jag är supernöjd. Vad tycker nì?

/Y,

”Du kanske borde ta dig samman…”

Etiketter

, , , , , ,

– Ulf Lundell ~~~

Åh, jag mår så sjukt jävla dåligt. Om jag ska vara helt ärlig så är jag väldigt less på mig själv – mitt sätt att vara. Desperationen gör det inte precis bättre. Nu är det verkligen dags för mig att ta mig samman – jag gör både mig själv och andra besvikna. Jag var på ett möte nyss där jag insåg saker som jag inte riktigt tror att jag ville inse. Det är nog därför jag mår skit just nu. Ibland frågar jag mig själv om det verkligen finns någon utväg. Det måste finnas det  – någonstans inom mig vet jag att det gör det. Tyvärr känns det så avlägset, men jag tänker inte ge upp hoppet om en ljusare framtid.

Frågan är vad jag kan göra nu. Jag har redan tagit en kalldusch. Middag – det måste fixas. annars blir jag bara ännu grinigare. Sedan ska jag kolla på någon bra serie eller film kanske. Något måste ju få mig att må bättre, åtminstone lite.

/Y,

 

Känslostormar.

Etiketter

, , , ,

Fan vad arg och ledsen jag blir. Jag hatar mig själv =/ Varför är jag som jag är? Jag känner mig totalt jävla hopplös.

Orka med detta. Nu ska jag sova och gå upp ganska tidigt och gå på skrivarkursen.

/Y,

”Våga vara rädd”.

Etiketter

, , , , , ,

– Kent ~~~

Något jag jobbar väldigt mycket med är att distrahera mig för att stå ut med ångest – som också är en DBT-färdighet. Idag blev det en kalldusch, eller ja – distrahera med sinnesintryck som det så fint kallas!

Här kommer en bild på mig också!

Uppdaterar nog mer sen. Nu ska jag skriva rent mitt reportage från skrivarkursen. Sen måste jag nog tyvärr diska, som inte har blivit av på flera dagar. Jag är sån – vissa saker går bara inte att göra när man mår dåligt, man får helt enkelt vänta på en svängning uppåt.

/Y,

Validering.

Etiketter

Den här dagen har varit jävligt jobbig, men ändå har jag (lagom tills dagen är slut liksom, haha!) lyckats validera mig själv. I DBT benämns bekräftelse med ordet validering – en av nycklarna till ett liv värt att leva är att kunna validera sig själv och andra. Jag mådde skit tidigare idag och jag visste med mig att jag borde skriva klart en krönika, som vi hade i läxa på skrivarkursen jag började på idag. Det var inte obligatoriskt, men det känns som att det är på tiden att jag lär mig ta emot kritik – detta var (som jag uppfattade det) den enda chansen att få feedback på just den uppgift. Jag ringde min terapeut och bad om hjälp (som också är en DBT-färdighet!) och lite peppning till att komma igång med detta. Min magkänsla sa att jag VERKLIGEN borde skriva klart krönikan och skicka in den till kursledaren, så att jag kan få feedback. Lite efter 22 blev jag färdig, då jag hade satt upp en tidsgräns – jag får inte hålla på längre än till 23. Som tur är blev jag klar innan – lättnad är det enda rätta ordet – och kunde därför validera mig själv för att jag faktiskt gjorde det!

Nu mår jag faktiskt mycket bättre än innan jag ens hade börjat med uppgiften,  vilket inte är så konstig i för sig. Men men, som sagt – jag gjorde det i alla fall! Just nu känner jag verkligen hur mycket jag älskar att skriva. Det kändes otroligt att såga bantningspiller och dietmetoder i min krönika och jag hoppas på positiv respons!

By the way: Lyssna på ”Kent – Berg & Dalvana”. (Låten jag har döpt den här bloggen efter!) Just idag har jag verkligen känt hur otroligt jävla bra denna låt är, SÅ LYSSNA! Ett klick räcker: http://www.youtube.com/watch?v=ZYL-3YbOEHA

Kram på er alla som läser min blogg och gillar den!

/Y,

Ledsen.

Etiketter

, , , , , , , ,

Jag känner mig så jävla nere idag, BLÄ. Ledsen och trött. Orkar inte mer.

”Stå ut med mig,
jag behöver dig.”
– Kent ~~
Låt: Berg och dalvana.

/Y,

Mensvärk, ”Sex and the city” och choklad.

Etiketter

, ,

Det var precis så de senaste timmarna tillbringades. Jag och mamma kollade på Sex and the city. Först var det bråk om vilken film som skulle ses uppe, så jag blev en bitch. Men i alla fall – jag flyttade ner och kollade där och mamma följde efter sen. Det blev trevligt till slut. Nu är jag ganska slut och fattar inte riktigt varför. Jag har ju knappt gjort något idag! Det är väl psykiskt antar jag – tröttheten och den känslomässiga instabiliteten. Inte vet jag, det är bara spekulationer.

Tidigare idag pratade jag med Y i telefon, otroligt skönt att prata med henne igen. Det var säkert bara två dagar sedan vi pratade sist, men vi hörs ju vanligtvis varje dag.

Imorgon åker min familj till Italien och Grekland – inte samtidigt dåra, haha! Men de är borta i tre veckor, vilket kommer att kännas konstigt. Jag bor ju inte hemma längre, men ändå – det blir ju en del telefonsamtal. Man får väl försöka hålla desperationen i schack i alla fall. En dag, en timme, en minut, en sekund. Jag har ju faktiskt planer för veckan, bla skrivarkursen. Imorgon när jag åker in mot stan igen ska jag på (typ) grillfest hos J:s pojkvän som fyller år. Det blir säkerligen supertrevligt! Måste dock komma på något kul att ta med mig också.

Angående skrivarkursen – förvirrningen är total. Jag vet mycket väl att jag ska gå den här skrivarkursen nu i veckan – men när jag berättar om vad jag har för planer i veckan kom jag först inte på att det var det jag skulle göra. Det är som om jag förtränger det, även om jag gärna vill gå. Möjligtvis är jag rädd för att det ska bli psykiskt jobbigt, men jag tänker inte låta det hindra mig. Det minsta jag kan göra är att ge det en chans.

Här är en länk till kursen om någon är intresserad vad det handlar om och vill ta sig en titt: http://www.folkuniversitetet.se/Skolor/Estetiska-skolor/Skrivarakademin-i-Stockholm/Kurser/Kursbeskrivning/?arrId=36661

Kram på er,

/Y,

Mark Levengood’s sommarprogram på radio.

Etiketter

Var det någom mer som lyssnade på det? En och en halv timmes fokus på bara det. Ärligt talat kan det var aningen ångestdämpande att lyssna på någon som talar om sitt liv, för att man – i alla fall för en stund – får fly från sitt eget. Jag ska försöka komma ihåg att lyssna på resten av sommarpratarna. Programmet går att lyssna på http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2071&artikel=4560637 .

/Y,

Uppdatering av ”About me,”-sidan.

Hej kära läsare!

Nu har jag ÄNTLIGEN vågat uppdatera min sida där jag berättar lite om mig själv. Det blev ganska kort – mycket mer finns att berätta. Jag hoppas innerligt på att få kommentarer på uppdateringen – annars kommer jag bara att känna mig ledsen, bortgjord och desperat som blottar mig. Anledningen till att jag nu gjorde det är – förutom för min egen skull – också för andras. Jag kan tänka mig att min blogg kan liknas vid en abstrakt problematiksskildring, så jag har valt att vara lite mer konkret i mitt skrivande framöver.

Hoppas att min uppdatering uppskattas. Ska jag vara helt ärlig så är jag otroligt nervös för vad folk kommer att tycka!

Kram på er och hoppas ni hade en trevlig midsommar! Nu är det nog snart dags för mig att ge sömnen en andra chans i natt – klockan börjar närma sig 3.

/Y,

Midsommar.

Etiketter

Ah, shit – idag är det midsommarafton. Snart kommer de vi alltid firar midsommar med, våra grannar när familjen bodde i huset innan det här. M:s familj är inte med iår. Det är soligt väder ute i alla fall, det är väl trevligt. Tyvärr har jag lite svårt att uppskatta sånt, allt väder är jobbigt liksom! Borde verkligen öva på det. Så jävla hopplöst. Nu ska jag sluta negga som fan och istället hjälpa mina föräldrar med att fixa allt. Sedan måste jag duscha och sminka mig och, ja ni vet, det vanliga. Slutligen hoppas jag att denna midsommar inte blir så ångestladdad. Det är något som ska försöka förhindras.

Ha en trevlig midsommar allihop!

/Y,

Busy day

Etiketter

, , ,

Den här dagen har varit bra, för jag har träffat två av mina vänner efter varandra  – T & M.

T och jag satt i min lägenhet och gjorde lite diverse – åt drack iste, trängde ihop oss i min fåtölj och kollade på ”Friends” (mysfaktor) samt pratade. Dessutom fick jag en födelsedagspresent av henne, eller ja, från henne och A gemensamt. Det var ett tidningsställ – väl behövt, verkligen – samt ett presentkort på Systembolaget, haha!

Precis efter att T hade åkt hem träffade jag M. Vi fikade i min lägenhet – kaffe, kakor och mitt hembakade italienska bondbröd. Mysigt eller vad! Vi pratade om allt möjligt mellan himmel och jord.

Mitt humör slog om senare så resten av dagen har jag känt mig sur och grinig för det mesta. Det beror säkerligen på att jag inte riktigt har ätit som jag ska, så jävla jobbigt när det blir ”ungefär så här” (Thåström). Jag är hemma hos min familj nu – dricker te och sitter framför datorn. Imorgon är det midsommar. För mig är midsommar både ångest och mysigt, fast mest ångest – tyvärr. Mysigt är det för att det faktiskt brukar vara trevligt, även om jag tycker att det är jobbigt med all mat och så. Detta år blir mitt mål att äta frukost på midsommar, ty det har jag hoppat över de två senaste åren. Vanligtvis suger hela dagen utav helvete om man inte har ätit frukost – och har man problematik kring maten blir det svårt att komma igång att äta om man inte har ätit frukost. Så är det för mig i alla fall, men detta är ju självfallet olika från person till person.

Förresten så har jag tänkt uppdatera ”About me,”-sidan, så det kommer – men det kanske tar sin lilla tid.

Kram på er.

/Y,

Komplicerat.

Ibland förstår jag mig inte på mina problem. Så fort det dyker upp en situation som vållar problem för mig blir det bara kaos i huvudet för mig. Jag fattar inte att allt ska vara så himla svartvitt för mig, men som tur är jobbar jag på mina gråskalor – de måste finnas där någonstans och bara väntar på att bli upptäckta. Man måste väl få låta lite hoppfull, liksom – helt enkelt acceptera att det tar sin tid. Tyvärr känner jag mig väldigt hopplös ibland, eller ja, ofta – men det betyder inte att det alltid behöver vara så.

Tänk att jag alltid gör en otroligt stor grej av något som alla andra tycker är en småsak! En kommentar på facebook, ett mail, någon som skrattar på gatan – självklart skrattar de åt mig. Jag försöker tänka på att de förmodligen skrattar åt något annat, men det får inte riktigt plats i min verklighet. Mycket av min energi går åt till att tänka på sådana här saker och jag kämpar dagligen med sådant som inte skulle få plats i  ”normala” människors tankar. Sedan kan man ju diskutera vad ”normalt” är, men ni förstår vad jag menar.

Idag färgade jag mitt hår. Det var som bekant rosa innan och jag kände då att jag ville ge ett lite mer seriöst intryck när jag ska börja min skrivarkurs på måndag – dessutom så behövde det färgas pga utväxt. Jag köpte i alla fall en mörkröd färg, men jag blev väldigt besviken över resultatet. Det blev mycket ljusare än jag hade förväntat mig. Jag skulle nog ha haft mörkare hår innan jag färgade på det röda. Om jag har tur kanske det blir snyggt om jag fixar det med plattång eller något, det vet man aldrig. Äh, nu känner jag mig bara desperat.

Hoppas jag inte skrämmer iväg någon läsare i mitt försök att vara lite mer ärlig. Jag har ingen lust att byta blogg bara för att jag vill skriva mer personligt om tankar, känslor och problem – det finns faktiskt inlägg jag vill ska finnas tillhands att titta tillbaka på.

/Y,

 

Rastlöshet på kvällen.

Hej på er!

Är det någon mer än jag som är väldigt rastlös på kvällen istället för att vara trött? På dagarna har jag knappt någon energi alls, men på kvällen är jag speedad. Jag kommer nästan aldrig i säng innan 00, även om jag kanske sitter vid datorn ett tag innan jag ska sova. Men grejen är att när jag väl ska sova kommer jag på flera andra saker jag ska göra innan – jävla impulser. Det kan vara att noppa ögonbrynen, fila/måla naglarna, diska, städa, dricka te, skriva osv. Kan man inte få någon ro, eller?

Om du har något att säga om detta – oavsett om det är tips, erfarenheter eller något annat – TVEKA INTE ATT LÄMNA EN KOMMENTAR!

/Y,