Etikettarkiv: Depressivitet

Min skoltid

06 tisdag Dec 2011

Posted by in Känslomässigt kaos / Emotional chaos

≈ 6 kommentarer

Etiketter

, , , , ,

Jag tog mig nyligen en titt på Ludmillas blogg (http://ludmilla.se) och tittade på två klipp om mobbning som finns på inläggen Ge inte upp (del 1 och 2). I det första klippet berättar en kille om att han blir mobbad, sedan i det andra klippet får han svar från en tidigare mobbad kille som har kommit vidare i sitt liv. Medan jag såg på dessa klipp funderade jag mycket över hur jag hade det själv när jag gick i skolan.

Båda dessa klipp var väldigt rörande. Jag känner igen mig väldigt mycket i dessa två killar, för jag blev också mobbad/utfryst när jag gick i skolan. Hela mitt liv har jag blivit utpekad för att jag är annorlunda. När jag var yngre och gick på låg- och mellanstadiet var jag nog inte ens medveten om att jag mådde dåligt. Jag trodde att alla hade det som jag och mina tankegångar räckte inte mycket längre än så. Ända sedan jag gick i andra klass i grundskolan har jag oräkneliga gånger gråtit på lektioner för att jag inte har förstått vad läraren egentligen menade. Jag har alltid avskytt förklaringar som är långa och otydliga. Just en av lärarna jag hade betedde sig riktigt illa mot mig, men jag såg det inte – som tur var gjorde mina föräldrar det. Mina klasskamrater tyckte säkerligen att jag var lite underlig. Det gjorde det inte så mycket bättre att jag kunde gå vilse i skolan, fast jag hade gått där i flera år. Jag förstod inte heller varför folk inte alltid ville vara med mig.

Högstadietiden var väldigt jobbig, speciellt den tiden jag vistades i skolan jag hade bytt till. Mina specialintressen blev fotboll och innebandy, eftersom jag hade spelat så mycket hemma och verkligen fastnat. Jag tyckte att det var så kul att jag började att spela båda lagsporterna på min fritid. Tyvärr blev jag aldrig accepterad i lagen jag spelade i. Jag trodde att vi var vänner, men istället blev jag trakasserad på nätet och folk snackade bakom ryggen. Likadant var det i skolan – och tyvärr gick jag i samma skola som många av mina lagkamrater. De enda som stod bakom min rygg till slut var lärarna. Om det inte vore för dem hade jag inte orkat gå kvar på den skolan. Ingen som inte har varit i en liknande situation kommer någonsin att kunna förstå hur mycket jag hatar dessa människor som gjorde så här. Till och med när jag började gymnasiet och såg någon av dem på tåget ville jag bara gå hem och skära mig (det var så jag hanterade min ångest ett tag). Det enda jag kunde skratta åt i skolan (i mitt huvud) var hur mycket smartare jag var än mina idioter till skolkamrater var. Detta kunde jag i alla fall se tack vare mina lärare, även om de inte uttryckte det så.

Gymnasietiden var i alla fall en tid att minnas – på många sätt. Jag fick flera underbara vänner som jag har kontakt med än idag. Själva pluggandet blev jobbigare på många sätt. Det var för mycket på en gång och jag fick mycket psykiska problem, speciellt sista året. På min student mådde jag så dåligt att jag inte visste vad jag skulle göra med mig själv.

I skrivandets stund är jag, efter att ha sett båda dessa klipp, väldigt glad att jag kämpade mig igenom skolan och dessutom klarade det. Jag har flera vänner som har sagt till mig att de tycker att det var imponerande att jag klarade av gymnasiet trots att mitt psyke var så bräckligt. Just då hade jag nytta av en av mina egenskaper som är relaterade till Aspergers syndrom – envisheten. Dessutom hade jag familjen, några lärare och vänner som stod vid min sida. Hur ska jag någonsin kunna tacka er?

/Y,

Jag faller

22 tisdag Nov 2011

Posted by in Känslomässigt kaos / Emotional chaos

≈ 5 kommentarer

Etiketter

, ,

Jag vet inte vad jag ska ta mig till. Egentligen bör jag vara glad, eftersom en tid med MISA och även ett möte angående boendestödet är bokat. Jag är så frustrerad, vil bara skrika så att byggnaden rasar Bara det händer något….

Det känns egentligen meningslöst att skriva det här inlägget. Jag vet inte ens varför jag skriver det. Trots allt var det i alla fall kul att några var intresserade av receptet på grytan jag gjorde här om dagen. Om jag hade lagt upp något mer igår än själva receptet hade det ändå bara blivit gnäll. Nåja, nog om det.

Idag ska jag hämta ut mitt recept på ångestdämpande. Enda anledningen till att ta sig ut idag. Om jag orkar kanske jag tar en promenad också.

Brända mandlar.

20 söndag Nov 2011

Posted by in Köksstök / a kitchen mess

≈ 4 kommentarer

Etiketter

Dagens spenderades med mamma. Först var vi i min lägenhet och åt bröd och varsinn lussebulle. Te drack vi självfallet också! Sedan blev det till att ta en promenad in till city. Vi kollade efter julstjärnor. Mamma vill att jag ska ha en. Jag har spanat in en svart en som kanske ska inhandlas. Två par knästrumpor inhandlades idag, svarta med svart rosett. Vi fikade också – chai latte för min del. I Gamla stan var det marknad. Jag kände lukten av brända mandlar (som jag älskar!). Det luktar så gott, så det blev en påse sådana. Mysigt, mysigt, mysigt!

Väl hemma har jag packat upp mat som jag köpt. Pengarna kom äntligen in på mitt konto för några dagar sedan. Jag hade knappt någon mat hemma, så det var på tiden. Innan jag och mamma gick härifrån hittade vi ett recept på en gryta i min vegetariska kokbok. Bönor, majs, krossade tomater, fetaost och lite annat består den av (egentligen ska det vara vitlök i också, men eftersom jag hatar det så fick det utebli). Det blev alltså dagens middagsprojekt. Idag var första dagen på väldigt länge som jag faktiskt lagade något nytt – tack vare mamma! Till grytan blev det couscous. Om intresse finns kan jag lägga upp receptet här.

Kvällen har spenderats framför Beck – Enslingen på TV4. Jag har sett den förut, men det var ett tag sedan. Idag har nedstämdheten, tröttheten och ensamheten (i alla fall under kvällen) varit ett faktum. Jag börjar undra om det kanske är så – folk ringer inte/sms:ar inte för att de inte vill veta hur jag mår. Generellt sätt är det oftast jag som hör av mig. Fy fan vad jag är trött på det här med kommunikation! Jag misstolkar allt som skrivs och sägs. Hopplöst.

/Y,

När känslor leder till kaos.

20 söndag Nov 2011

Posted by in Känslomässigt kaos / Emotional chaos

≈ 2 kommentarer

Etiketter

, , , , ,

Igår var mitt dåliga mående ett faktum. Jag hade känt mig nedstämd hela dagen. I stort sett det enda jag gjorde var att stirra ut i tomheten. Fram mot kvällen blev detta till en stor frustration – det blev en del utbrott från min sida. Jag kände mig så ensam och frustrerad, trots att jag var hos familjen. Jag grät, men ingen noterade det. Det blev ångest, sparkar i möber och väggar – ja, helt enkelt kaos. Jag bråkade mest med mamma. De tvingade mig i princip att åka hem. Jag inser nu i skrivandets stund att det kanske var lika bra, fast de bör egentligen ha väntat tills jag hade lugnat ner mig. Jag var kapabel till nästan vad som helst just då. De destruktiva tankarna snurrade i huvudet.

När jag mot alla odds kom hem tog jag en kalldusch och tog två sobril. Det kändes inte som om jag blev kall nog. Ångesten var för hög. Lite senare satt jag med en tekopp på sängen. Jag lyssnade på ”Evanescence – Anywhere” flera gånger. Det är det sista jag gjorde. Jag somnade med morgonrocken på av utmattning och vaknade upp strax efter 4. Klockan var efter 10 när jag gick upp. Mamma hade ringt och ville ses i stan. Jag gick med på det. Hon kommer om en stund.

/Y,

 

Loneliness.

19 lördag Nov 2011

Posted by in Känslomässigt kaos / Emotional chaos

≈ 2 kommentarer

Etiketter

,

Idag känner jag mig väldigt ensam, även om jag är hemma hos familjen. Jag har mest gråtit, kollat runt på internet, druckit te och så där. Visserligen har jag inte försökt ta kontakt med någon, så jag får väl skylla mig själv. Inte skulle jag ha varit något roligt sällskap idag, så det är lika bra så här.

Jag är väldigt trött på mig själv. Eller som Ulf Lundell sjunger – ”Jag är så trött på att va trött på mig själv…”. Låten som citatet är taget ur heter ”Underbara ting” och finns på plattan ”Evangeline”.

Dessvärre vet jag inte om jag har erkänt för mig själv att jag är i en svacka. Jag mår dåligt varje dag. Allting känns tråkigt och meningslöst, men min humor brukar finnas med mig i det mesta. Jag skulle inte orka leva utan den.

Låt detta vända snart…

/Y,

Lussebullar är inte helt fel.

18 fredag Nov 2011

Posted by in Just another day

≈ 7 kommentarer

Etiketter

,

Dagens plus är definitivt lussbullar. Jag brukar inte ens gilla den särskilt mycket, men de senaste dagarna har jag haft väldiga cravings efter dem.  Idag har jag köpt två stycken, men ätit en och en halv – jag delade en av dem med pappa. Det känns bra att kunna ge efter om det är något man är sugen på, utan att behöva få ångest. Är det bara jag som är besatt av lussebullar just nu?

Det kändes bra att skriva om något positivt, vilket kan räknas till dagens ”något bra”. Egentligen är jag allt annat än positiv idag. Jag blev helt sönderstressad på jobbet för att det visade sig att studenten som jag skulle vakta skulle få skriva på dator. Nu undrar ni säkert varför jag blir stressad av det. Det är mest för att jag avskyr när saker förändras i sista stund. Både stresskänslighet och svårighet att hantera hastiga förändringar är vanligt vid aspergers syndrom. Jag tycker att det är tillräckligt med saker att hålla koll på innan man ska vakta. Instruktioner som ska ges och papper som ska fyllas i – och nu på det en dator! Jag försökte ta till mig instruktionerna även om jag var nära att börja gråta, vilket jag ändå gjorde när jag skulle gå bort till rummet jag skulle vakta i. Trots allt lyckades jag i alla all lugna ner mig och det gick faktiskt helt okej till slut. Tur att det var en trevlig student i alla fall – och att jag har ganska bra koll på datorer!

I skrivandets stund är jag hos familjen. Det kändes som jag mestadels har gråtit sedan jag kom hit. Ångesten kom väldigt plötsligt. Ikväll ska jag nog bara ta det lugnt. Vad ska ni hitta på?

/Y,

Trött på allt.

17 torsdag Nov 2011

Posted by in Känslomässigt kaos / Emotional chaos

≈ 4 kommentarer

Etiketter

, , ,

Jag har bara varit så frustrerad, ledsen och ångestladdad idag – även tomhet har jag känt då och då. Allt känns skit, skit och ännu mer skit. Finns det någon mening med någonting? Är det mitt fel att jag mår så här? Ibland känns det så. Men vem vet – det kanske är sant.

Det här är väl ett rätt så deprimerande inlägg, men jag har inget annat att berätta just nu. Tyvärr är det så här just nu. Imorgon ska jag jobba på morgonen och jag vill verkligen inte. Det enda jag vill är att ligga i sängen hela dagen, men jag måste iväg – annars får jag inga pengar.

Jävla skit.

/Y,

En dag med mycket motgångar.

03 torsdag Nov 2011

Posted by in Känslomässigt kaos / Emotional chaos

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, ,

”Good girl gone ill.”

Citatet är a la Ylvali, men jag tyckte att den verkligen berättar om gårdagen – allt vad den var. Long story short – Rihanna ställde in sin spelning. Jag irriterar mig verkligen på att hon körde den andra Globen-spelningen dagen innan. Det är orättvist. Men Å andra sidan – vad ska man göra, liksom? Jag och Y hade i alla fall en mysig hemmakväll med popcorn och te.

Idag har jag mest känt mig nedstämd, kanske rentav depressiv. Jag hatar självskadetankarna. Varför kan jag inte bara släppa dem? Ska det alltid behöva vara så här? Varför är jag en sådan jävla  idiot och slösar bort typ alla mina pengar på några dagar, precis när jag har fått dem? Suck. Jag hatar den här jävla skiten.

Jag var och jobbade idag. Totalt 5 timmar var jag där. Nu är jag helt slut. Jag hade ätit båda lunch och mellanmål, men jag var verkligen så hungrig när jag kom hem att det kändes som om jag skulle tuppa av. Jag åt massor till middag – ångest, ångest, ångest. Det värsta är att jag fortfarande är hungrig. GAAAAAAH. Dessutom är jag socialt utmattad. Egentligen bör jag sova, men vi får väl se hur det blir med det. Jag skjuter alltid upp det onödigt länge, men imorgon kan jag åtminstone ta sovmorgon.

Sobril och te.

/Y,

 

 

Angst for some kind of reason.

17 måndag Okt 2011

Posted by in Känslomässigt kaos / Emotional chaos

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

,

Den här dagen har varit hemsk. Självskadetankar, ångest, nedstämdhet – för allt vad det är. Jag vaknade 7:30 och upptäckte att jag var så trött efter Britney-konserten att jag hade krupit under min filt när jag kollade på Friends att jag faktiskt hade somnat. Tur att jag hade mjukisbyxor och T-shirt och inte klänning på mig, haha. Byta kläder orkade jag tydligen göra…

Jag somnade om och vankade av och an tills Y ringde. Vi pratade i en timme, sedan fortsatte jag vrida på mig i sängen. Kl 12:00 släpade jag mig upp ur sängen. Ångestladdad. Jag hade tänkt mig välling till frukost, eftersom det var väl det mitt kök hade att erbjuda. Failade totalt – jag lade i salt för 4 pers. Jag glömde att dela på 4 på alla ingredienser, suck. Jag försökte väga upp det med socker och honung, men det gick inte så bra direkt – så jag tjurade lite mer. Kröp tillbaka i sängen och gjorde ingenting tills klockan var efter 15. Sedan kokade jag te och kollade mer på Friends. Min terapeut ringde upp. Vi pratade lite. Om vad jag skulle göra och så. Efteråt kände jag mig lite mer peppad, bara lite. Jag handlade lite mat. En paj till middag som jag åt med majs till.

Nu sitter jag på min säng och lyssnar på musik och snart är det dags för 2 1/2 men. Tankar på att jag kanske håller på att bli förkyld snurrar runt i huvudet.

Nåja, sådär lagom intressant inlägg. Det får ni leva med!

/Y,

 

Meningslöst.

17 måndag Okt 2011

Posted by in Känslomässigt kaos / Emotional chaos

≈ 2 kommentarer

Etiketter

,

Ångest.

Jag har bara vridit och vänt på mig i sängen idag, trots att klockan är 15.  

Vitsen med att gå upp ur sängen – jag förstår den inte.

/Y,

En jobbig dag.

11 tisdag Okt 2011

Posted by in Känslomässigt kaos / Emotional chaos

≈ 4 kommentarer

Etiketter

,

Nej, det här är inte min dag. Jag orkar inte leva! Allt är bara piss idag. Tack till Y som i alla fall har tagit sig tid att prata med mig idag och sen mamma då också. Pappa fick jag bara utbrott på, om det ens var idag. Jag minns inte…

Sjukgymnastmötet var väl okej, men läskigt. Lipade mig inte igenom hela mötet den här gången i alla fall – det är i alla fall något. Jag fick hålla på lite med bollar och så samt göra en övning som gick ut på att spänna och slappna av i olika kroppsdelar.

Resten av dagen har jag bara deppat, gråtit och haft självskadetankar. Hur länge ska jag orka utan självskador?

Som ni ser så skrev jag en dikt idag, lämna gärna kommentarer på den.

Nu orkar jag inte sitta här och gnälla arslet av mig. Jag är bara så jävla trött på allting.

/Y,

Bara så ledsen.

10 måndag Okt 2011

Posted by in Känslomässigt kaos / Emotional chaos

≈ 5 kommentarer

Etiketter

Jag har gråtit till och från senaste … timmarna, minuterna – ärligt talat vet jag inte. Sitter med myskläder med en kopp te – och en kudde att sitta på så att jag inte får ont i arslet – och lyssnar på musik. Just nu: Ulf Lundell – Stackars Jack.

”Stackars Jack, vad ska du göra med drömmen som sprack?”

Jag vet inte vad jag ska skriva. Bara att den här dagen suger och jag HATAR den. Jag tvivlar på att jag någonsin kommer att må bra. FY FAN VAD JAG HATAR DET HÄR…

Snacka om bittert inlägg.

Nu ska jag ut och köpa bröd, men först ska jag dricka upp mitt te.

/Y,

Skit, skit, skit.

03 måndag Okt 2011

Posted by in Känslomässigt kaos / Emotional chaos

≈ 1 kommentar

Etiketter

,

Jag fick ångest och började gråta igår kväll. Fy fan, jag ville verkligen dö. Tabletter. Det fanns en känsla av att allt var slut. Jag är så trött på allt. Fucking jävla skit.

Idag åker jag med Gotlandsbåten hem. Jag vill inte, jag vill inte, jag vill inte…

Allt känns bara svart och jag orkar inte mer.

/Y,

Jag försökte verkligen rädda min dag…

25 söndag Sep 2011

Posted by in DBT (dialectic behavior therapy), Just another day

≈ 5 kommentarer

Etiketter

,

När klockan var 13:30 hade jag bara varit uppe en gång för att tvinga mig att äta frukost för att sedan krypa tillbaka ner i sängen direkt. Jag har verkligen problem med de dagarna då jag inte har några konkreta planer. Redan då visste jag att jag hade fått en gratis biljett till det känslomässiga helvetet.

Strax efter det ovan nämnda klockslaget handlade jag tvärtemot känslan och flyttade mitt arsle till badrummet – där duschade jag, borstade tänderna osv. Jag hade bestämt mig för att färga håret igår, så det var dagens planer. Innan jag åkte gjorde jag två mackor med tomat i makrillsås på. Jag hade ingen ork alls till att engagera mig i matlagning direkt.

Jag tog mig till Sergels torg och på Kicks köpte jag hårfärg – deep cherry black. Efter det tog jag mig till Espresso House och köpte en Chai latte, love it! Det får man unna sig på en skitdag som denna. Den avnjöts på Hötorget.

 

 

På väg hem från Hötorget gick jag in på Punkt Shop för att kolla på armband. Såklart välte jag ner en massa smycken för att jag är så jävla klumpig. Fy fan vad dum jag kände mig då. Jag blev så arg på mig själv att jag gick ut.

Väl hemma i lägenheten packade jag och begav mig hem till familjen, så där befinner jag mig nu. Jag har även färgat håret i skrivandets stund.

 

 

Vi har kollat på ”Mamma Mia” också, den är kul.

Angst from hell thou…

/Y,

Dagboksanteckningar och tankar i nuet.

15 torsdag Sep 2011

Posted by in Känslomässigt kaos / Emotional chaos

≈ 10 kommentarer

Etiketter

, , ,

Min dagbok tidigare denna kväll:

Jag mår inte toppen idag. Inte bra alls. Dålig inspiration också, för den delen. Jag har ingenting i huvudet. Det är tomt. Jag har ångest. Oxascand? Nej, inte än.

Stressen över att leva. Bara att existera. Försvinn, jävla tanke.

Förvirrningen är stor. Kylan bitande. Blåsten bidrar till kylan. ”Pojken med hålet i handen” av Kent spelas.

Några spelar fotboll. Det påminner mig om när jag själv gjorde det. Hatet från dem jag spelade med. Oönskad. Jag existerade inte i deras värld, egentligen. Allt jag var – en betongstatist. Konstigt nog fortsatte jag spela ändå.

Nuet:

Jag känner mig ledsen, stressad, ångestfylld, irriterad och arg – omväxlande. Gah! Fy, fan vad jobbigt allting känns. Jag kan inte samla mina tankar, inte ens för några sekunder. Hela kvällen har gått åt till att kolla på Scrubs, orkar ingenting annat. Förresten så äger den serien ändå, så ingen fara liksom! Jag har stoppat i mig en del av brödet som jag fick av pappa idag, det var så gott! Till och med det får jag ångest av. Jag har ju redan ätit mycket av det – varför vill jag ha mer?

Det är störande för mig att ha kakor eller bröd eller något som jag tycker är gott i skafferiet, för då vill jag alltid äta upp hela. Jag köpte ett kakpaket igår eller i förrgår, minns inte riktigt… tror att jag åt upp det på en dag. Varför räcker det inte med några kakor? Jag ska alltid överdriva, vad det än gäller. Är det någon som känner igen sig i det här (annars kommer jag att ångra djupt att jag skrev detta)?

/Y,

 

Fånge i mig själv

05 måndag Sep 2011

Posted by in Kreativitet / Creativity

≈ 6 kommentarer

Etiketter

,

I min alldeles egna borg,
sparkar jag på grus,
jag är ensam på ett torg
och känner ett slags rus,
men är ändå dränkt i sorg,
inlåst i ett imaginerat hus,
bärandes på en tung korg,
och i bakgrunden vindens sus.

/Y,

Att ta hand om sig själv.

04 söndag Sep 2011

Posted by in DBT (dialectic behavior therapy)

≈ 2 kommentarer

Etiketter

, , ,

Det är vad jag har fått syssla med under dagen. Innan jag somnade igår slog jag mig på armen flera gånger, så att jag fick ett blåmärke. Det kändes oundvikligt. Jag kände mig så tom. Idag har jag gråtit flera gånger, till och med när jag satt på tåget hem från mina föräldrar. Separationsångest och allt vad det innebär. Jag bara gråter, gråter och gråter.

Jag ångrar att det smällde till igår kväll. Det fanns ingen annan utväg. Alla DBT-färdigheter var som bortblåsta – det verkar finnas en del kvar att öva på. Nu är det dags att börja skärpa sig igen känns det som. Jag har inget vasst att skada mig på i lägenheten. Det känns tryggt och väldigt rätt.

Nu ägnar jag mig åt att ta hand om mig själv. Jag har tänt ett doftljus, med rosdoft. Dessutom dricker jag te och lyssnar på musik – just nu: Depeche Mode – Strangelove.

 

 

Nu ska jag äta något, det behövs känns det som.

/Y,

Ångest, hopp och tårar.

03 lördag Sep 2011

Posted by in Känslomässigt kaos / Emotional chaos

≈ 6 kommentarer

Etiketter

,

 

 

Jag har verkligen ångest över allt idag. Verkligen allt. Men trots det har jag ändå haft några ljuspunkter. När jag var i stan med min lillbror ringde min kära vän M och sa att hon tycker om mig! Så himla gulligt! <3 Det gjorde mig på bättre humör.

Innan det bar in till stan gick jag och pappa en promenad. Då fick jag en del skit slängd i ansiktet. Vissa saker var kanske sant, men en del har jag ingen lust att erkänna. Det fick mig i alla fall att tänka om lite. Han är en bra pappa. Nyligen när vi åt middag sa mamma att det är meningen att familjen ska säga saker till en som ingen annan vågar säga. Det stämmer nog – fast oftast har de jävligt fel, haha.

Nu sitter jag bara och stirrar framför mig. Ångest, ångest, ångest. Jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig till. Jag känner mig väldigt nere, men försöker ändå påminna mig själv om anledningarna till att jag stannar kvar i livet. Stilla tårar faller, men förhoppningsvis går det över.

/Y,

Meningslöst.

13 lördag Aug 2011

Posted by in Känslomässigt kaos / Emotional chaos

≈ 1 kommentar

Etiketter

, ,

Tyvärr känns allting väldigt svart just nu. För det första är jag så sämst att jag har vänt på mitt dygn. Det finns ingen ork till att gå upp tidigare än jag gör. De senaste dagarna har det blivit runt 11:30. Inte så bra i längden, I guess. Sedan är det så att jag inte har några planer fram tills på tisdag. Det ger mig ångest. Jag hatar att inte ha saker att göra, ni ser ju vad som händer med mitt humör!

/Y,

Depressiv.

21 torsdag Jul 2011

Posted by in Känslomässigt kaos / Emotional chaos

≈ 2 kommentarer

Etiketter

Den här dagen kan dra åt helvete – hittills.  Jag mådde dåligt igår kväll också så jag sket i att ställa veckarklockan, men vaknade några gånger under morgon av sms och sånt. Varje gång jag vaknade tänkte jag att jag inte orkade gå upp. Då drog jag mig tilln minnes ett inlägg i en blogg som heter ”Den psykiska kampen” som jag verkligen gillade. I ett inlägg som heter ”Tisdagstips med Tjelsi!” står det att om det kommer en dag då allt bara är fel från början så kan man bla ställa alarmet på två tider och bestämma sig för att gå upp någon av dem. Det gjorde jag, så det blev avgörande för mig – jag kom i alla falll upp ur sängen.

Här är länken till inlägget (rekomenaderas varmt till alla som mår dåligt): http://denpsykiskakampen.wordpress.com/2011/05/17/tisdagstips-med-tjelsi-7/

Jag tvingade mig i alla fall att ta mig till mammas jobb och hämta min mobila internetsticka som jag glömde hemma hos dem. Det sista hon sa till mig var: ”Hur ska jag någonsin kunna hjälpa dig?” Jag hade inget svar – gick bara därifrån. Det finns inget att säga. I slutändan måste man i alla fall  hjälpa sig själv – ingen kan göra det jobbet åt en. Visst kan man få hjälp på vägen, men det är ändå man själv som får göra jobbet. Appråpå detta så vill jag också säga att jag är otroligt stolt över min vän F som äntligen har bestämt sig för att ta tag i sin ätstörning på allvar! You go, girl! <3

/Y,