Gah, jag är så arg just nu! Jag fick en impuls att jag skulle baka cupcakes och var väldigt peppad på det. Det gick bra att göra degen och ta ut plåten ur ugnen. När jag sedan skulle lägga över dem på gallret gick allt åt helvete. Efter att jag hade lagt över 4 muffins ramlade plåten ner på golvet och resten av dem förstördes.  Först stod jag bara och stirrade – något åt ”driver du med mig?!”-hållet tänkte jag nog. Sedan blev jag förbannad, så nu ligger flera gosedjur och kuddar på golvet. Även fjärrkontrollerna slängde jag i golvet, en kökshandduk, en sådan där handske som är som en grytlapp, en stekspade och så självfallet plåten med alla förstörda muffins. Jag är fortfarande för envis för att ta upp dem. Dessutom finns det ingen ork. Det får vänta. Tur att jag inte hade gjort någon frosting än.

Visst har jag hört dem förut – Nirvana – men jag har aldrig riktigt lyssnat på texterna. Aldrig riktigt gett dem en chans. Idag är det nog det enda bandet jag har lyssnat på. Till jobbet, från jobbet, väl hemma från jobbet. Ni bör också lyssna på Evanescence-sångerskan Amy Lee’s cover på ”Heartshaped box”. Den är jävligt bra!

Dagen i övrigt har bestått av jobb, jobb, jobb. Jag somnade sent igår – efter 3 – och tvingade mig upp vid ca 9 för frukost (annars får jag skäll av min läkare, haha). Men men, min arbetsgivare ringde mig vid 10-tiden och frågade om jag kunde komma och kopiera tentor. Jag blev ganska lättad, ty jag var orolig för hur jag skulle klara av dagen utan att göra något (förutom tentavaktspasset på kvällen då). Innan jag åkte och jobbade sov jag en stund till och tog sedan en kopp kaffe. Jag hade varken haft tid, ork eller engagemang till att ordna lunch att ta med mig, så jag köpte en drickyoghurt på Pressbyrån. Det är inte tillräckligt, jag vet, men jag orkade inte bry mig. Mamma och jag fikade efter att jag hade kopierat och då åt jag en macka och drack te, så det var i alla fall något. Vi satt ute i höstsolen, härligt! Hungern grep tag i mig under tentavaktspasset. På rasten hade fiket stängt. Då blev jag irriterad som fan, så det blev till att vänta tills jag kom hem. Då blev det tomat- och mozarellapizza.

När jag kopierade hamnade jag i en jobbig situation. Eftersom jag skulle ordna många kopior av de olika tentorna så fick jag använda kopiatorn i vaktmästeriet. Ett plus med det var ju att om det blev problem med kopiatorn kunde jag bara fråga vaktmästaren – han är supertrevlig! Men det jobbiga var att det kom in någon man när jag nästan var färdig och sa: ”vad håller du på med?” rakt ut i luften. Jag förstod ingenting. När han upprepade samma fråga igen sa jag bara att jag kopierade. Då sa han att han pratade med vaktmästaren. Återigen – jag förstod inte ett jävla skit! Tårarna brände bakom ögonlocken. Precis då kommer mamma in genom dörren och börjar prata med någon av dem och det framkommer att jag är hennes dotter. Då börjar den där mannen berättade om att jag trodde att han pratade med mig osv. Jag ville bara dö! Det är verkligen förnedrande när någon skämtar om saker man inte kan rå för. Sådana situationer jag inte kan hantera. När jag och mamma skulle ta hissen ner med alla lådor med kopior åkte inte hissen ner, så jag började aggressivt trycka på knappen igen. Istället kom jag åt alarmknappen, haha. Jag fick ett ”skärp dig!” från mamma. Alarmet fick inga vidare konsekvenser i alla fall…

Tentavaktspasset var jobbigt. Studenterna är spydiga. Förstår de inte meningen ”häng din jacka där borta”, eller? Suck. Jag tog en rast på ca 5-10 minuter. Vilken jävla rätt har en av vakterna att ta ca en halvtimmes rast då? Ingenting är rättvist. Men men, jag hade nog tagit en längre rast om jag hade haft något att äta. Nåja.

Nog med gnäll för ikväll. Det kan ni ju alltid önska, haha.

/Y,