Det var en gång en jättelik och mycket ensam varelse. Hon vandrade längs den nedsläckta motorvägen, mitt i den. Hennes kropp var byggd som en robot i en människokropp på två meter. Långt, svårt hår ner till midjan, stora gröna ögon, blodröd mun, inga kläder och ett enormt känsloliv. Hon ville inte leva längre, depressionen har tagit över. 

Motorvägen var tom på bilar. Varför? Hon bara väntar på att en bil ska komma körandes, så att hennes liv skulle få ett slut. 

Plötsligt började hon tänka om. Tänk om det finns ett liv för henne också. Precis då kom en bil och körde på henne bakifrån och hon hann inte fundera längre. Allt som hördes var en stor smäll.