av blad, frost

där nalkas – droppar, blod

det som skär genom det som var ditt

havet drar över höghusen

i den stan där elden blev ledsen

när kolet flyter över rostiga

där fåglar trånar efter existens

akryl droppar över gamla böcker

blicken reser sig över trottoaren 

ser det som alla klampar på

din envishet skriker

mot kalla stänk av

ögongloben – skärt, grått

när du gråter, faller metall