Jag fick något som liknande wen stöt eller falsktt alarm av en förkylning som aldrig blev av, men efter några timmars vila kände jag mig pigg igen.
Rastlös som jag är, gick jag till Synoptik och töljde ut mina glasögon lite mer. Annars blir det så tajt, för det ska ju kunna andas. För att vara extra tydlig, så var det personalen som tölje dem, inte jag. Ta det som ett förtydligande eller ett skämt. Vilket som.
Men när får vi möjlighet att andas?
när gråter vi utan filter?
där, där det viskas
