Jaha, då var det en ny dag igen. Jag bör vara trött, ty jag somnade 2:30. Sedan behövde jag gå upp 9 – boendetstödet kom kl 10. Vi har gjort lite allt möjligt – diskat, dammat ovanpå en av mina möbler (som jag inte tror att jag ens har dammat sedan jag köpte den) samt plockat undan lite saker. Dessutom har jag slängt 3 soppåsar.

Idag ska jag träffa Karin, som jag inte har träffat på ett tag nu. Det ska bli supertrevligt att ses igen. Sedan ska jag också på Thåström-signering, awesome! Jag ska försöka vara där ett tag innan, så att jag slipper köa så länge. Fy fan för att köa. Det stressar mig något fruktansvärt.

Eftersom mitt cupcakes-bak igår failade totalt, så bestämde jag mig för att köpa mig en färdig idag. Det är ju trots allt alla hjärtans dag, eller snarare alla jävla hjärtans dag. Jag har inte mått så bra idag, men efter mitt möte på MISA gick jag och köpa denna supersöta cupcake!

Kärlek till mig själv (alla hjärtans dag, hm) stod ju på listan för vad jag ska göra varje dag som jag och min boendestödjare gjorde i söndags, så det fick bli en cupcake (plåster på såren efter gårdagens fail, som sagt). Jag är inte så mycket för alla hjärtans dag, men att köpa denna cupcake innebar också att jag fick göra något jag tycker är läskigt. Att säga till en person att ”jag vill ha en sån där” tycker jag är jobbigt – jag föredrar mataffärer där man bara lägger upp allt man ska ha på bandet. Nu vet jag att jag klarar av detta i alla fall, även om det blev en del velande fram och tillbaka.

Det känns inte bra. Jag känner mig arg, irriterad och nedstämd. Dessutom är det återigen galet stökigt här, efter att jag flippade efter att ha tappat min plåt med nybakade muffins igår.

Idag är det alla hjärtans dag, som är så löjligt överskattad – numera. När jag och mina bröder var små minns jag att vi en gång fick varsinn badkula. Min hade formen av ett hjärta och mina syskon fick andra former på sina, om jag minns rätt. Jag sparade den ganska länge innan jag tog ett bad och använde den. Det är ett fint minne. Idag har jag bara ångest över att den här dagen äger rum – igen.

Nu ska jag snart ta mig iväg på ett möte med en av mina arbetskonsulenter på MISA. Egentligen har jag ingen lust att ta mig ut, men det är säkert bra att komma ut lite.

Nu mår jag bättre, men ändå inte bra. Boendestödet kom förut, så vi gjorde en lista på mat jag ska köpa (som står i proportion till de pengar jag har kvar den här månaden). Jag lånade ut Thåströms skiva ”Kärlek Är För Dom” till henne.

Jag fick i uppgift att torka av diskbänken idag, eftersom vi inte hann göra något praktiskt. Det tog jag itu med direkt när hon hade gått samt lite disk också. Annars skulle det inte ha blivit gjort, antog jag. Cred.

Just nu känner jag att jag ändå mår bra, nästan oförskämt bra. Jag förstår inte riktigt varför, men nu är det så i alla fall. Trots allt vet jag hur fort detta kan vända, men ja ska försöka att inte tänka på det.

En annan bra sak är att jag har lyckats diska undan det mesta jag har använt sedan boendestödet var här i fredags. Jag trodde aldrig att jag skulle klara av att diska saker lite åt gången, men det gjorde jag tydligen. Nu är jag i för sig i en lite bättre period, så jag tror knappast att jag klarar av det när jag mår sämre. Jag vet hur snabbt det vänder.

Cred till mig.

Dagen började med ett möte med min DBT-terapeut, som gick rätt bra. Vi pratade om tvånget och lite annat som behövde tas upp. Det kändes som om jag lyckades ta upp det som behövdes, som snurrade runt i mitt huvud. Inte allt, dock. Som vanligt. Det får man ju leva med.

På eftermiddagen kom boendestödet. Det är andra gången jag träffar henne. Första gången var ju i onsdags när hon och min handläggare från Stadsdelsförvaltningen kom hit. Hur som helst – vi satt och pratade ett bra tag om allt möjligt. Hon gillar också Thåström, vilket jag tycker är lite kul. Vi fyllde vi papper med målsättningar och så. Sedan fixade vi mitt avlopp och diskade. Hon hjälpte mig att sortera in mina DVD-skivor i fodralen också. Det känns bra.

Nu ska jag gå och handla lite samt hämta ut ett paket.

De senaste veckorna har jag varit väldigt rastlö och haft noll inspiration. Idag vände det. Ni kan läsa min novell ”Oönskad”, som jag skrev idag, i inlägget nedan.

En kväll som denna lyckades jag göra mina övningar som sjukgymnasten har gett mig i hemläxa, gjort en andningsövning som handlar om medvetenhet samt fyllt i alla tre terapipapper.

Cred till mig, eller vad säger ni?

Vad tycker ni? Det kan vara kul att höra, men huvudsaken är att jag gillar det själv. Så länge jag gör det så bryr jag mig inte ett skit om någon tycker att det är fult.

När jag får för mig att färga håret på impuls är det ofta för att jag är väldigt frustrerad. Det var jag idag. Jag hade egentligen funderat ett tag på att bleka håret och sedan färga det rött, så idag började jag det projektet på impuls. Därimot tror jag att jag behåller det så här ett tag innan jag fortsätter bleka det.

Frustrationen kom efter studiebesöket idag. Jag fick ju veta det jag ville, men personen vi pratade med fick mig att känna mig dum. Det var jobbigt, men jag höll masken tills det var över. Då gick jag och köpte blekning. Sedan låg jag hemma under täcket i sängen och mådde allmänt dåligt innan jag satte igång med att bleka håret. Jag är glad att jag gjorde det, för måendet blev bättre. Kvällen har jag spenderat framför några avsnitt av Dharma & Greg. I love that show!

Just det – idag kom mitt blivande boendestöd samt min handläggare från Stadsdelsförvaltningen hit. Det gick helt okej, ganska bra faktiskt. Jag blev dock väldigt irriterad när jag öppnade dörren och handläggaren sade något om mitt ansiktsuttryck. Ärligt talat så avskyr jag verkligen när folk tror att de har rätt att säga hur jag mår eller hur jag uttrycker mig om de inte ens vet.

Nåja, nu är det dags att ta itu med lite saker innna jag ska gå och lägga mig. Jag ska upp tidigt imorgon, vilket innebär att jag i alla fall ska försöka gå och lägga mig i tid.

Puss på er