02 måndag Sep 2019
Etiketter
I dag har jag särskild individuell planering (Sip). Igen. Senaste mötet var i början på juni.
SIP är när alla som deltar i ens vård, habilitering osv har ett möte tillsammans dör man bestämmer vem som ska göra vad.
Jag känner mig nervös och stressad…
19 måndag Aug 2019
Etiketter
Nyss fick jag reda på att mina muntorrhetstugummin är slut hos leverantören – de också!!
Även anafranil, litium och imovane har också varit slut.
Orkar inte detta
04 torsdag Jul 2019
Jag känner mig irriterad just nu. Nu känner jag mig osäker. Mamma läste på nyheterna att det kan bli svårt att få tag på litium ett tag framöver. Panik! Det är en så himla viktig medicin för mig. Det här är ju inte första gången detta år som en medicin försvinner fån marknaden. Som ni vet så var det samma sak med anafranil för några månader sedan. Fan vad irriterad jag blir… Hoppas att detta löser sig!
Sedan stressar ekonomin mig som … Jag vet inte vad. Denna osäkerhet som försörjningsstöd ger.
Jag försöker ständigt att trycka bort denna förbannade ångest och gör allt för att den inte ska ta över.
17 fredag Maj 2019
08 onsdag Maj 2019
För någon månad sedan byttes anafranil ut mot ett annat tricykliskt läkemedel. Sedan dess har jag mått skit.
I got började jag, efter att ha haft läkarsamtal, med anafranil igen. Redan i dag mår jag bättre. Kan dock tillägga att det tydligen är vanligt att man är känslig för mediciner på olika sätt om man har asperger/autism, för hjärnan fungerar annorlunda – helt enkelt.
16 tisdag Apr 2019
Etiketter
Det känns som att jag lever i kaos nu. Bland annat för att jag måste ha en annan medicin än Anafranil som antidepressiv just nu. Tyvärr så verkar den inte ge någonting allt. Jag har en ständig ångestklump i magen och tvångstankarna ökar. Dessutom känner jag mig mer misstänksam…
Problemet är att min läkare är tjänstledig hela april. Jag ska försöka ringa mottagningen när de har telefontid.
Hoppas ni mår bättre än jag
02 lördag Mar 2019
Om jag inte har skrivit detta så ska jag göra en koloskopi på måndag. Jag känner mig stressad, för jag tar vissa saker bokstavligt i instruktionerna. Typiskt mig dock. I morgon sk jag börja ta riktigt laxerande medel. Sedan i måndags har jag bara tagit ”vanligt” laxermedel – om man säger så…
Jag har höga förväntningar på denna undersökning. Under en koloskopi undersöker man främst tjocktarmen, för den som inte vet. Jag har, som bekant, lidit av förstoppning i runt 5 år.
Håll tummarna nu, folk!
14 fredag Dec 2018
Posted in Just another day, Medicinering - Psykofarmaka
Etiketter
Jag tänkte lista lite frågor/kommentarer som jag får på stan ibland, som jag måste skratta bort…
Ärligt talat har jag hört så mycket skit att jag har förträngt en hel del, så jag minns inte allt. Däremot fick jag mycket taskiga kommentarer om mina dreads.
07 fredag Dec 2018
05 onsdag Dec 2018
Etiketter
I går kväll höjde jag (I samråd med läkare) seroquel tillbaka från 300mg till 400mg. Det känns redan lite bättre! Så nu hoppas jag på detta
PS. Enormt Grattis till mamma som fyller år i dag♡ DS
03 måndag Dec 2018
Etiketter
För 3 veckor sedan bestämde jag med min läkare på psyk att serquel skulle sänkas från 400mg till 300mg. Som ni förstått så har det spårat. Jag mår nästan aldrig bra. Snarare skit. Om jag är med någon vän eller familj kan det vara lite bättre.
I morgon har läkaren telefontid, så då ringer jag och berättar. Han sa ju dessutom att jag skulle ringa om psyket blev påverkat av sänkningen.
Jag får väl kämpa på till i morgon bitti då. I dag bad jag om skjuts till gymmet. Inte heller det fick mig att må bättre.
Just nu känns saker och ting hopplöst
30 fredag Nov 2018
Etiketter
De senaste 2 veckorna (sedan Seroquel sänktes från 400 mg till 300 mg) har jag mest mått dåligt. Jag brukar ju föra stämningsdagbok. Enligt den är det tydligt att det har med medicinsänkningen att göra. Delvis kan det också bero på att jag tycker det är jobbigt att filminspelningen är slut – att jag inte har vant mig vid att det är så.
I dag tvingade jag mig iväg till gymmet och most photos. Väl på plats på most photos orkar jag inte komma i gång och blir förbannad inombords. Jag tänker gå tidigare i dag, för jag ska träffa pappa. Just nu kan jag ändå inte koncentrera mig ändå, så skitsamma.
26 måndag Nov 2018
Posted in Just another day, Medicinering - Psykofarmaka, MISA
Etiketter
När jag satt på tunnelbanan i morse upptäckte jag att matlådan låg kvar i kylen och vattenflaskan med citronvatten låg kvar på golvet… Suck! En sak om jag hade gjort det med flit… Alltså valt att köpa mat ute. Men nu var det ju ett rent misstag. Fast vem har inte gjort detta misstag? Vissa gör det ju kanske dagligen. Det hade i för sig varit skönt att äta varm mat i dag, eftersom det är så pass kallt. I dag blev det istället bröd, självplocksallad och kaffe. Haha.
Just nu sitter jag och jobbar med most photos i ett rätt kallt rum. Snart ska jag gå till MISA-enheten jag brukar gå till för att ha möte. I morgon är det dags för samtal med biståndshandläggaren på stadsdelen med MISA. Mamma ska vara med på detta möte. I dag ska vi förbereda oss inför i morgon alltså.
Psyket sviktar rätt mycket just nu. Förra måndagen gick jag ner i dos på Seroquel från 400mg till 300mg. Det kanske är därför. Jag vet inte. Vi får se.
17 måndag Sep 2018
Etiketter
Det verkar som att jag har svårt att spotta (ni fattar vad jag menar) ut ord för tillfället. Bloggen känns smått tråkig just nu – har jag fel? Lite ytligt och så.
Anyway … Jag jobbar med most photos nu. Lite dötid, eftersom jag har slut på sökord att jobba med. Så det blir kaffepaus. I dag känner jag mig rätt seg, trots att jag varit på gymmet som vanligt innan jobb/praktik. Det är rätt bekvämt, för gymmet ligger så nära hit.
Förövrigt händer det intressanta och roliga grejer nu (syftar mest på en sak). När det är klart berättar jag vad det är. Hittills är det mest familj, vänner och boendet som vet. Hold it.
Måendet är ur balans … Ni vet… Som vanligt då. Tur att jag tar 2 stämningsstabiliserande mediciner – annars vet jag fan inte hur det hade gått. Då hade jag väl varit HELT UR BALANS. Eller vad tror ni?
Hur mår ni? Tell me
23 fredag Feb 2018
Historien sträcker sig bakåt tills jag var 15 år och började få ätstörningstankar. Efter några år blommade dessa tankar ut i en allvarlig ätstörning. Ett par år senare blir jag relativt friskförklarad.
Även nu, flera år senare, mpar jag periodvis med dessa tankar. När jag hade allvarligt tvångssyndrom gick jag ner i vikt igen – ofrivilligt. När jag var 21 år fick jag diagnosen bipolär sjukdom typ 2 fick jag några nya mediciner. En av dem gjorde att jag fick enorma matcravings och gick upp 30-35 kg på kort tid. Folk kände knappt igen mig…
Min mage var enormt svullen i flera år, vilket beroďde på IBS – enligt vården. Jag började äta gluten- och laktosfritt. Det hjälpte inte. Foodmap-kosten hjälpte verkligen inte.
Under den flera år långa perioden när min mage var så svullen har jag hört ca 30 gånger – från okända personer – något i stil med: är du gravid? Det är så mentalt nedbrytande att ständigt höra detta.
För 2 år sedan började jag träna på gym. Jag tränade mycket som yngre, men detta var alltså när jag började igen. Någonstans där blev jag vegan också. Inte bara för hälsans skull, utan också – mest – för djurens, planetens och miljöns skull. Här började jag hitta mig själv i detta.
I dag har jag gått ner 15-20 kg sedan maxvikten. Jag tränar 3 gånger i veckan på gym. Min mage är långt i från så svullen som då. Jag äter vegankost.
Redan när jag var 14 år började jag ha min alternativa stil. Nu är jag 26 år och det är detsamma. Jag älskar mina dreads och min klädstil. Ingen kan ta det i från mig.
Kort sagt: Jag äger
13 tisdag Feb 2018
Etiketter
Nu har jag inte uppdaterat på ett tag, vilket beror på att jag har haft depressiva symptom. Jag har fått reda på att läkaren inom psykiatrin som jag har gått hos i ca 8 år … Kan jag inte gå hos längre. Dessutom har jag trappat ner på en medicin. Psyket har behövt tid att stabilisera sig.
Jag hoppas att jag kan blogga som vanligt nu, då jag mår bättre nu
31 onsdag Jan 2018
25 fredag Aug 2017
Etiketter
Ångest, OCD (obcessive-compulsive disorder), Stress, Thåström
De senaste ca 2 veckorna har jag upplevt väldigt kraftig, nästan konstant, ångest. Jag har sovit väldigt ytligt, inte varit utvilad och fått hallucinationer. Senaste 1-2 dagarna har det blivit bättre. Jag har fått information om mitt tillstånd när jag träffade min läkare i tisdags för ett tidigare möte. Först trodde jag nästan att jag fått en psykos eller liknande.
Nu sitter jag här och pumpar Thåströms senaste: Körkarlen. <3 Jag älskar Thåströms musik, nu då och föralltid. <3g
Vidare då? Risperal (som jag tar vid behov vid kraftig ångest, (hypo)mani) höjdes ett snäpp. Jag mår bättre nu. Mycket bättre faktiskt. Fast jag fortsätter nog så här i några dagar till. Detta skrämde skiten ur mig rätt rehjält. Senast jag upplevde liknande var när jag bodde i Södertälje.
<3 //Yolanda
02 söndag Jul 2017
Etiketter
I går hände det igen – jag blev nästan utkastad från krogen innan jag ens kommit in. Det har hänt ca 10 gånger och jag har nästan slutat räkna.
Skillnaden denna gäng var att om jag kunde bevisa att detta var på grund av mina mediciner. Sagt och gjort. Han bad så mycket om ursäkt och jag fick komma in. Cred till bar Neverland @Stockholm, medborgarplatsen. I alla andra fall har de bara kastat iväg mig och så var det så med det.
15 fredag Jul 2016
Etiketter
För ungefär ett år sedan var jag inlagd på psyk och då tog de prover på mig. Mitt litiumvärde var för lågt och eventuellt var det därför jag insjukade i ett skov i min bipolära sjukdom då. Dessutom var mina blodfetter höga.
Nyligen har jag tagit nya prover och nu är alla normala! Jag är så himla lättad och glad för det. Under det gågna året har jag förändrat min livsstil en del. Jag har ändrat mina kostvanor till det bättre. I november började jag gymma och det gjorde jag fram till juni i år. Då gick mitt träningskort ut, som försäkringskassan betalade.
Nu har jag inte tränat på över en månad, men i början på nästa vecka planerar jag att skaffa ett nytt gymkort.Tyvärr måste jag byta gym, eftersom det gymmet jag gick på ska renoveras om till 2019.
Än en gång – det känns så himla bra att mina blodfetter nu är normala!
(Plus att jag inte har varit inlagd på psyk på ca ett år!)
Yolanda and her creative scream 
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.