Jag låter dagarna passera, uttrycker ögonblick med foton. Även dikter och photoshop-konst. Mitt uttryck fungerar, men jag hinner inte/orkar inte alltid sitta och skriva inlägg – som är längre. Som spårar ur. Det får bli när jag hinner. Det kan vara för jobbigt – känslomässigt – att sätta ord på saker. Jag är ofta – så trött – att jag knappt orkar sitta vid mitt skrivbord. Där datorn är inkopplad. Nu har jag dragit ur min HDMI-sladd och sitter i sängen – lutad mot en kudde. Med en filt över benen. Musik på telefonen. Min poäng är att ofta är det lättare att ta ut frustrationen via konst eller poesi.

Just nu är jag väldigt trött i kroppen, men med energi till att skriva. Så kan det också vara ibland. Jag föredrar att ha linne och shorts hemma, för jag gillar att vara på gränsen till att frysa. Balkongdörren är smått öppen och likaså fönstret. Fast en filt vill jag ha över mig – ändå. Hösten – bra temperaturmässigt och mysigt – mestadels.

Pink – Fucking perfect. Den gnistrar via Spotify – just nu. Jag gillar den. Det är vanligtvis inte min smak, men gillar verkligen den låten. Jag har vissa låtar på min spellistor, som inte alls är det jag vanligtvis lyssnar på.