Kategoriarkiv: Aspergers syndrom

När dagen har varit rätt bra, men man är ändå helt slut

05 tisdag Mar 2019

Posted by in Aspergers syndrom, Känslomässigt kaos / Emotional chaos

≈ 2 kommentarer

Etiketter

Dagen började med vape, kaffe och frukost – som vanligt. Innan jag åkte till stan så var jag illa tvungen att ringa ett jobbigt samtal…

Väl i stan så skulle jag lämna ett brev innan jag skulle gå till MISA för diskussionsgruppen. Där gick det bra, men jag var helt slut sedan när jag var på väg hem.

Nu är jag bara så jäkla trött och nu är det dags att handla – jag orkar inte! Det är bara att bita ihop, typ… Min ”energibägare” (som de brukar säga på habiliteringen) är full för länge sedan denna dag.

Nervös inför koloskopin

02 lördag Mar 2019

Posted by in Aspergers syndrom, IBS (irritable bowel syndrome), Medicinering - Psykofarmaka

≈ 3 kommentarer

Etiketter

,

Om jag inte har skrivit detta så ska jag göra en koloskopi på måndag. Jag känner mig stressad, för jag tar vissa saker bokstavligt i instruktionerna. Typiskt mig dock. I morgon sk jag börja ta riktigt laxerande medel. Sedan i måndags har jag bara tagit ”vanligt” laxermedel – om man säger så…

Jag har höga förväntningar på denna undersökning. Under en koloskopi undersöker man främst tjocktarmen, för den som inte vet. Jag har, som bekant, lidit av förstoppning i runt 5 år.

Håll tummarna nu, folk!

Förbannade förändringar

27 onsdag Feb 2019

Posted by in Aspergers syndrom

≈ 2 kommentarer

Etiketter

Jag är trött på att möten ombokas eller ställs in. Likaså i andra fall – träffar med familj/vänner exempelvis. Man kan inte undvika detta, men inte heller se förbi att mitt problem med detta är relaterat till min Asperger-diagnos.

I dag gick jag upp tidigt för att gå på ett möte med mamma som började 9. På väg dit får jag reda på att det är inställt och ska bokas om. Jag blir hel förstörd och börjar slå på mig själv när igen ser.

De senaste veckorna har det hänt så många gånger. I går hände det.

Min lösning i morse blev andningsövningar under kedjetäcket med yoga-musik. Så.

Helt slut…!

22 fredag Feb 2019

Posted by in Aspergers syndrom, Känslomässigt kaos / Emotional chaos

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

,

I dag har jag haft ett möte i stan och 5 ärenden. Jag är HELT SLUT….

Bara ni som har Aspergers syndrom/autism förstår detta till fullo…

Upprörd i onödan?

13 torsdag Dec 2018

Posted by in Aspergers syndrom, Känslomässigt kaos / Emotional chaos

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

,

I morse insåg jag att min Oatly iKaffe som jag använder nu var glömd i personalens kyl uppe i basen. Jag rycker på axlarna och går upp med frukosten. Dock slår någonting slint när alla mjölkpaket och dylikt är märkt med ”bas”. Anledningen var att mitt paket var nästan fullt. Det är klart att jag vill ha tillbaka den, annars är det ju waste. Såklart blir jag irriterad över att de har skrivit ”bas” på mitt paket och inte lämnat tillbaka det. Jag fick ett konstigt bemötande, vilket gjorde att jag blev ännu mer irriterad. Det är fortfarande svårt att släppa även om jag redan har åkt in till stan och varit på MISA (möte). Det ligger självklart en massa känslor bakom detta från början. Det kanske är svårt att förstå hur det kan ligga kvar flera timmar senare, men sådan är jag…

Nu är det tydligen säsong för….

21 onsdag Nov 2018

Posted by in Aspergers syndrom

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

,

Extraelementet!!

Det är ju så himla kallt i min lägenhet, så det var dags helt enkelt. Extraelementet brukar ligga på ”vinden” annars, men när det blir för kallt åker det fram.

Annars så håller jag på att töja ut mina Dr Martens (de veganska jag köpte för någon månad sedan). De ger mig fortfarande skoskav from hell. Dagen bjöd förresten på mensvärk.

Later guys

Planering? (Inför inspelning under morgondagen)

07 onsdag Nov 2018

Posted by in Aspergers syndrom, Skådespelare - huvudroll 2018

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

,

Alltså… Under inspelningen har det fungerat väldigt bra med planering, lunchval osv. Fast nu i kväll kommer de på att inspelningen i morgon KANSKE kommer att börja en timme tidigare… Jag känner mig rätt stressad över det, för klockan är snart halv tio på kvällen och jag måste upp innan 6 i morgon. Hoppas på svar från dom inom några minuter. Jag vet hur jag blir utan tillräckligt med sömn…

Nyttigt eller onyttigt?!

19 fredag Okt 2018

Posted by in Aspergers syndrom, Hälsa / Health, Tänkvärt - Worth to think about

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

En sak som gör mig väldigt irriterad är att all mat och dryck ska klassas som antingen ”nyttigt” eller ”onyttigt”. Varför?

Det finns någonting som kallas balans, vilket folk inte verkar förstå. Jag tror inte på detta störda system, som före detta ätstörd. När jag har lagat mat vill jag helst inte få någon korkad kommentar som ”Åh, vad nyttigt!” Detta kan ha lite med min Asperger-diagnos att göra. Alltså att jag helst inte vill prata om min och andras mat när jag/vi äter. Det intresserar mig inte, helt enkelt.

Det är inte hela världen om man äter lite av någonting som anses onyttigt – bara man inte gör det för ofta. Jag tror inte heller att man ska lägga all sin tid på att äta det som anses nyttigt – speciellt inte enligt trender och sociala medier. Man mår inte bra av det.

Glöm inte det ♡

Tack för ordet

Huvudrollsfirande

05 fredag Okt 2018

Posted by in Aspergers syndrom

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

,

I onsdags köpte jag och A hämtpizza och ”skålade” med loka, haha. Sedan anslöt E och Y. Det blev lite häng med några från boendet alltså!

Kaosets faktum

01 måndag Okt 2018

Posted by in Aspergers syndrom, Känslomässigt kaos / Emotional chaos, Psykisk (o)hälsa - Mental illness, Tänkvärt - Worth to think about, Yolanda - författare / Whriter

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

,

Ibland känns det som att jag är fast i min egen bubbla. Ångesten väntar förgäves på att komma dit. Folk tror att jag mår ”bra” nu, men jag vet inte

Så fort förändringar sker, så blir jag förbannad inombords. Där tårarna rinner och alla trauman väntar på att formas till ord. Fast jag vågar inte berätta. Vågar jag någonsin?

Rastlösheten gör sig påmind ofta. På tunnelbanan, så fort någon går för långsamt före mig. Jag tror inte att det handlar om just det. Människor kan vara skrämmande. Faktumet att jag inte förstår dem. Jag förstår mina vänner och familj delvis, men inte fullt ut. Det känns som att jag är från en annan planet. Det må låta klyschigt, men är dessvärre sant.

Jag minns en kolteckning jag ritade med kol för flera år sedan. Armar och händer som försöker tränga sig ur en ögonglob. Är det verkligheten tro? Varför skriker jag men ingen hör?

Nu är ett sådant ögonblick då verkligheten kommer i kapp. Jag sitter och ”ångar” (tolka: vape) i min säng. Nyss nybäddat med mina helt nya lakan från Ikea. Det smärtar mig dock att otroligt många andra har samma lakan. Varför har jag alltid behovet av att vara unik? Jag är det på mitt sätt. Är det hela sanningen? Känner någon lite av det jag känner? Om ens en gnutta. Inte vet jag.

Min irritation är lättväckt. De senaste månaderna har jag varit mer förbannad än vanligt. Jag är rädd för konflikter, som vanligt. Flykten är något vardagligt numera. Från mig själv. Från min psykiskt sjuka (läs: bipolära) hjärna. Jag är ständigt rädd för att insjukna i ett skov igen. När jag blir stressad hörs alla intryck i vardagen högre än annars. Jag är trött på att leva i förnekelse.

Hörs jag lika mycket som du? Är jag värd något?

Dagens inlägg på MISA-bloggen om detaljminne och tvångssyndrom

05 onsdag Sep 2018

Posted by in Aspergers syndrom, MISA, Psykisk (o)hälsa - Mental illness

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

,

https://misaab.wordpress.com/2018/09/05/det-har-med-detaljer/

Jag skriker på insidan, men ingen hör

22 onsdag Aug 2018

Posted by in Aspergers syndrom, Psykisk (o)hälsa - Mental illness

≈ 2 kommentarer

Etiketter

, ,

Det har varit tyst när ett tag – kanske något inlägg då och då. Mestadels har det berott på måendet och dålig inspiration, eller hur man nu ska beskriva det. Jag går från depression till överaktivitet hela tiden i stort sett. Måendet är kaos och jag vet varken ut eller in – någonstans. Mellan tvivel och ensamhet – oavsett om den är frivillig eller inte. Fast i bland känner man sig mest ensam om man är bland folk. Livet som jag lever kommer alltid att vara annorlunda, men det betyder inte nödvändigtvis att det är negativt. Ibland gör saker väldigt ont. Psykisk smärta finns nästan alltid i mig.

Mina diagnoser (främst bipolär sjukdom och Aspergers syndrom) är dock inte det enda som har varit kaotisk. Även relationen till mig själv. Min kropp. På fredag kväll till lördag eftermiddag var jag på kryssning med några från boendet. Det fanns ingenstans där jag kunde använda min vape, så jag fick gå till rökrummet. Plötsligt säger en man till mig: Får man röka om man är gravid? Då gick det sönder i mig. Jag skrek vad och allt jag ville och avslutade med att säga att han var en idiot innan jag lämnade rökrummet.7

Självmordstankarna började eka i huvudet. Lösa tankar som forsade genom kroppen. Inuti mig. Skräcken för mitt psyke, min fysiska kropp och mannens ord. Det är inte första eller andra gången. Det är över 30 gånger som okända personer har sagt så till mig. Jag blir lika knäckt varje gång. Varje dag är en kamp. Ibland varje timme. Har jag tränat i dag? Har jag ätit bra mat? Är min mage svullen? Kommer någon att fråga om jag är gravid? Ser jag smal ut? Ser jag tjock ut? Hatar alla mig? Är mina tuttar för stora? Är de hängiga? När i helvete ska jag sluta ha ångest?

Måste också tillägga att det finns personer som är helt fantastiska också. Hjärta på er

Fast på ett SJ-tåg i 3 timmar – strömavbrott och skogsbrand

13 fredag Jul 2018

Posted by in Aspergers syndrom

≈ 2 kommentarer

Etiketter

De senaste 4 timmarna har jag suttit på ett SJ-tåg mitt i skogen. En skogsbrand hade utvecklat sig och den visade sig nästan precis utanför tåget.

Jag är helt slut och har dessutom mens (toaletten fungerar ej). Hoppas att få åka vidare snart mot Trollhättan och Maria! ♡

Gym och parkträning med F&S

09 måndag Jul 2018

Posted by in Aspergers syndrom, Träning

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

,

Det har varit en aktiv dag (förutom eftermiddagen…). Efter frukosten åkte jag till gymmet och körde mitt pass.

På em var jag rätt rastlös och nedstämd. Tankspridd and so on. Ofta tänker jag och analyserar för mycket. Extremt mycket. Ni med Aspergers syndrom – känner ni igen detta?

Nu på kvällen har jag varit med L-S (LSS-gruppboendet) på parkträning med F&S. Kul och utmanande. Speciellt balans och motorik.

På väg hem nu

Trögstartad

06 fredag Jul 2018

Posted by in Aspergers syndrom, Känslomässigt kaos / Emotional chaos, Tatueringar och piercingar / Tattoo and piercings, Vegan

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , ,

I morse var jag så trött att jag glömde att placera tillbaka mina kuddar när som ska vara på sängen. Jag ställde inte tillbaka tandkmen i badrumsskåpet. Det händer typ aldrig, haha. Jag har väldigt mycket rutiner, så jag märker lätt ”misstag” som senare gör mig förvirrad…

Jag har handlat ett smycke till min navel, eftersom den förra ramlade ur…

Jobb på Mostphotos

Matlåda

Bulgur med grönsaks/tofu/böngryta

Nej, jag mår inte bra i dag

24 söndag Jun 2018

Posted by in Aspergers syndrom, Känslomässigt kaos / Emotional chaos, Psykisk (o)hälsa - Mental illness

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, ,

Det här har varit en lång dag och inte fan är den slut. Jag har humörsvängningar som f*ucking vanligt, men dras mycket mer åt det depressiva hållet i dag. Mycket drar ner mig. De som jag trodde var mina vänner. Inlägg på Facebook som jag inte känner igen mig i. Jag orkar inte kontakta någon. Jag vill inte någonting.

Jag är en kvinna med Aspergers syndrom och bipolär sjukdom som känner sig så jäkla missförstådd

2 doppet för i år!

23 lördag Jun 2018

Posted by in Aspergers syndrom

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, ,

Efter ett gympass och lunch åkte jag och L-S för att bada. Det blev ett dopp och kallt var det! Sen satt vi och pratade på bryggan ett tag i solen. Mys! Bilden är en vy från badet.

Missförstånd och en enorm envishet

11 måndag Jun 2018

Posted by in Aspergers syndrom, Just another day, Känslomässigt kaos / Emotional chaos, Psykisk (o)hälsa - Mental illness

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

Jag känner för att skriva, så jag gör det nu…

När jag skrollade i facebook-flödet ser jag en artikel att barn med autismspektrum är hemma, fast de inte är sjuka eller är sjukskrivna. Jag blir så himla less på skolsystemet. Det är bara anpassat för personer utan diagnos. Bara ca hälften av dessa elever har inte godkänt i svenska, matematik och engelska. Vems fel är det? Det behöver inte vara lärarnas fel – utan det här jävla skitsystemets fel. Visst, det finns både bra och dåliga lärare. Ärligt talat så är det verkligen inte meningen att dessa elever med autismspektrum ska exkluderas redan från början? En del lever ju ensamma även i vuxen ålder – men självklart inte alla.

Det man inte får glömma angående personer med Aspergers syndrom  (jag skriver utifrån det, eftersom jag har den diagnosen) är att alla med diagnos är olika. Man kan inte dra alla under en kam (tolka ej bokstavligt). Jag fick min diagnos när jag var 7 år, men vägrade acceptera den tills jag var 20 år. Missförstånd är min vardag. Många missförstår mina ansiktsuttryck. Jag är inte alltid ledsen om det ser ut som det. Eller arg. Om någon tror det (alltså tror fel) känner jag mig kränkt.

Varför? Ingen ska behöva vara hemma från skolan bara för att allt runtomkring tar för mycket energi. Det är så orättvist. Jag har också varit mobbad och/eller utfryst under större delen av skoltiden – grundskolan och gymnasiet. Jag har ofta inte blivit förstådd och inte blivit tagen på allvar – just för att jag är så högfungerande. Grundskolan gick jag ut med bara VG och MVG i alla ämnen. Gymnasiet gick jag ut med VG i snitt. Just på grund av min envishet. Däremot blev jag rejält utbränd, vilket sitter kvar än i dag. Jag har aldrig skolkat i hela mitt liv. Ibland undrar jag – var det värt det?

 

Varför jag tog bort mina dreads

05 tisdag Jun 2018

Posted by in Aspergers syndrom

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

Ni har förmodligen inte missat att mamma kammade ur mina dreads i helgen…

Varför?

När jag skaffade dreads hade jag ingen aning om hur det skulle påverka min livssituation. Jag tyckte det var snyggt, helt enkelt. Länge hade jag haft ett sug att skaffa sådana.

Det visade sig sedan att jag blev utkastad från Stockholms centralstation, utslängd från en buss, anklagad för att ha stulit saker, utkastad från krogen (oftast från kön in) och mycket mer. Folk har sagt spydiga kommentarer min väg, tex ”här luktar det marijuana!”. Jag har blivit diskriminerad av vakter och poliser. Det är mycket skit jag har fått ta emot.

Detta har gjort mig väldigt ledsen, men det betydde länge inte direkt att jag ville ta ur dem. I kombination med min dåliga motorik (som har blivit sämre på grund av en medicin jag tar) så uppfattar vissa mig (bland annat vakter) mig som påverkad.

För några veckor sedan tröttnade jag väldigt mycket på detta. Dessutom kände jag att jag inte gillade dem så mycket längre och så kände jag mig inte snygg. Allt i ett. Ingenting som hade med dem att göra kändes inte bra. Dessutom klagar vissa personer oavbrutet…

När jag nu har tagit ut mina dreads känns det jättebra. Det kändes helt rätt.

Så här års gör det ont i mig

04 måndag Jun 2018

Posted by in Aspergers syndrom, Känslomässigt kaos / Emotional chaos, Psykisk (o)hälsa - Mental illness, Såkallade högtider

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , ,

I dag var det 8 år sedan jag tog studenten. Det är dock inte kopplat till några bra minnen…

Det sista halvåret på gymnasiet hände det väldigt mycket. Jag missbrukade alkohol, hade anorexi, led av ångest dagligen, hade ett självskadebeteende och fick mina första bipolära skov. Vid sidan av detta hade jag ju skolarbetet. Eller man kanske ska säga tvärtom. Alltså att jag hade mina psykiska problem vid sidan av skolan. Kruxet var att inte blanda ihop dessa.

Lärarna på gymnasiet oroade sig. Mina föräldrar likaså. Jag flydde ständigt hemifrån på klubbar eller så åka jag pendeltåg/tunnelbana bara för att fly allt. Ena dag dök jag upp i skolan i skinnkjol, nätstrumpbyxor, urringat och sminkad. Andra dagen kom jag i mjukisbyxor och utan smink. Jag fick ofta blandskov. Det betyder att jag var manisk och deprimerad samtidigt. Jag rullade mig i snön nästan naken och hoppades nästan att någon skulle se.

Den 2 januari 2010 gick jag ut på krogen med två vänner. Jag tog vid den tidpunkten två olika sorters psykofarmaka. Jag drack massor av cider och shots. Sedan minns jag knappt någonting mer. Tydligen blev jag utkastad. När vi skulle hem ramlade jag ner för en brant rulltrappa. Jag åkte polisbil till Maria Ungdom. Dagen därpå var jag för full för att andas i alkolås. Stora delar av min kropp var täckt med blåmärken.

Utöver denna händelse har det hänt massor av händelser som påminner om denna mer eller mindre. Det blev även några turer på slutenpsyk. Bara under detta halvår. Mot slutet av min sista termin på gymnasiet var jag väldigt utbränd och ville egentligen inte leva.

Hela sommaren låg jag hemma i sängen mest. Jag åkte in till stan på behandlingar ett par gånger i veckan.

Trots allt detta gick jag ut gymnasiet med VG i snitt på bekostnad av min mentala hälsa.

DÄRFÖR mår jag inte toppen så här års. Sår som kanske aldrig läker.