Mina fåtölj-kuddar. Fast de är inte placerade där. Jag tyckte att det var lite gulligt när de var bakom varandra.
I övrigt, så har jag mycket kuddar. Nästan för många. Flera (typ) prydnadskuddar, som jag sedan kastar på golvet när jag ska sova. Annars sover jag bara med en kudde.
Jag vilar i sängen och kollar på Friends… Ni dom känner mig vet att det verkligen inte är första gången. Dessutom får ni se en del av min lägenhet. Varsågoda, liksom! <3
Jag bäddar alltid sängen, förutom när jag är sjuk. Brukar du bädda sängen dagligen? Så i dag har jag alltså inte bäddat sängen, bara kastat upp kuddarna. Hur som helst – jag har bara varit inomhus sedan onsdag kväll. Sedan ska jag troligtvis ta en promenad med personal för att komma ut lite. Jag har haft ont i huvudet hela dagen och jag känner mig inte så stark psykiskt. Eller – gör jag någonsin det? Känsla, inte fakta.
Mina behov känns inte alltid så viktiga, vilket låter hemskt att säga. Fast jag har alltid känt, sedan jag var liten, att vad jag tycker inte spelar så stor roll. Speciellt vad gäller behov som mat, sömn och annat. Varför tror ni att det bli så här? Hur fungerar ni?
Det jag pysslar med nu, i alla fall i morgon samt på torsdag, är hemligt. Jag nämnde det i något av mina senaste inlägg. Så kul är det i alla fall!
Dagen har inneburit rastlöshet – kan knappt sitta still på tunnelbanan. Mycket känslor av kaos och utelämnad åt ödet om man säger så. Om jag ens tror på ödet. Vet ärligt talat inte…
Det är någonting inom mig som måste ut. Något känslomässigt som suttit i bakhuvudet för länge… Som jag inte känt att jag kunnat prata om. Mycket. Ångesten sliter mitt psyke i stycke ibland.
Nyss var jag och M (personal på LSS-gruppboendet jag bor på) och åt middag och köpte mörkläggningsgardiner. Jag köpte 3 av 4 stycken. Jag får helt enkelt köpa den sista en annan gång när pengar finns.
När jag kom hem efter dag ett av två på Ågesta fhsk var jag helt slut. Jag kastade av mig alla kläder utom trosor och tog på mig nattlinnet. Vilade under kedjetäcket en stund. Sedan bytte jag lakan. Det verkade verkligen behövas…
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.