Svettdroppar, vars reflektion, sjunger runt hörnet

Tystna skrik virvlar längs rörelser bortom gränser

Andetag mot gnistror av hopp

Flyktens rastlöshet stampar mot skyn

Där tårar möter solens reflektion

Kolkritans skrik mot istappar

där sekelskifteshusets tak målar perspektiv

Kylan längs armhår som täcker,

läppar formar en viskning

hårtestar drar sig över ansiktet

slitna ögonfransar berättar historier

tecken, blad, stänk av förundran.