Jag äts upp, metodiskt – långsamt, av irritationsmoment i vardagen. Annars kan jag väl säga att det, för det mesta, är okej. Det har varit lite, eller ganska mycket, svalare de senaste dagarna – i Stockholm. Där kan vi sätta likhetstecken med mindre stress.

När det är för varmt hemma, så att svetten dryper – har jag svårt att sätta sig vid datorn och skriva. Det blir mycket bloggande från telefonen. I dag känner jag mig ganska trött, men vet inte riktigt varför. Jag höll på att somna när jag vilade på sängöverkastet. Medan fläkten skär osynliga mönster i luften och Spotify sjunger SlipknoT, så känns det som att jag tänker på annat.

Spetsgardinerna sjunger något. De vill i alla fall dansa. Hjälp på traven, av fläkten. Takt, kanske enligt noter – viskar någonting. Ohörbart. Jan kan inte sätta fingret på det. Det kan vara så, att de bara vill vara. I nuet, liksom. I så fall speglar de något som inte brukar vara min grej.