Etiketter
Aggressivitet, Facebook, Förvirrad, Frustration, Humörsvängningar, Irritation, LSS-boende, Misshandel, PTSD, Trötthet, wordpresss
I dag känner jag mig så trött, även om jag faktiskt sov helt ok i natt. En extra kopp kaffe på det, så löser det sig. Eller så.
Tomheten och ilskan äter upp mig. Det finns en del detaljer som stör mig. Ja, eller detaljer vet jag inte. Dock känns det som småsaker i vissa sammanhang, med tanke på vissa större problem.
Hur mår du i dag?
Snart är det städning, vilket jag inte alls är taggad på. Som vanligt då, men tyvärr måste det göra. Nu hoppas jag bara att jag inte hinner bli på dåligt humör eller får några andra humörsvängningar åt något håll innan dess. Det gick som det gick förra torsdagen, men det försökte jag tysta ner lite här på bloggen. Jag tror att jag kan ha nämnt att jag fick ett utbrott efter att ha skrivit om misshandeln. Kastade saker, slet ut hår, grät. Så kan det bli om man inte pratar om saker, tyvärr. För mig i alla fall. Det är som att slita upp något ur själen, eller psyket. Jag blev ledsen att jag inte fick nästan några reaktioner… På Facebook – för där har jag de som jag känt eller har känt.
Tack för att ni reagerade här på wordpress! <3
Yolanda and her creative scream 
Earthpages.org skriver:
It can be a ”Catch 22” because we are told it is good to express discomfort but if one expresses too much, then society comes back on them, which just increases the discomfort. Personally, I think a lot of conventional types are really afraid of *themselves* and that is why they cannot handle the heavy stuff. Carl Jung called this ”projection.” But you probably know all this anyhow.
Peace. 🙂
GillaGillad av 1 person
kopfundgestalt skriver:
Jag skriver inte längre om mycket privata saker eftersom jag bara såg ingen reagera. Jag vill inte uppleva det.
GillaGilla
Carita Liljendahl skriver:
Att välja Gilla här känns på ett sätt fel – gilar inte att du mår dåligt ibland, gillar inte misshandel osv.
Men gillar att du skriver vad du känner, jag tror att det hjälper. Att tala ut om saker, vara öppen. Då ser man i vissa lägen att man inte är ensam, man får stöd utifrån, till och med av människor man aldrig träffat.
GillaGilla
zenzajannen skriver:
Ja, det är ett problem, reagerar medmänniskor och andra? Man tycker de borde, men vi är olika, men de man känner väl? Nätet är ändå ”opersonligt” på ett sätt. Det blir aldrig ansikte mot ansikte, på gott eller ont. // Jag gillar, som här, för att jag har sett det och tycker det är bra du skriver. Inte att – det i sig att jag ex gillar ondska, smärta, men att du – berättar öppet. Bra du vet vad du blir arg på, reaktioner, medvetenheten är bra. Och dina ord är så tydliga, som jag sagt, verbal som få 🙂 Försök red ut dina stormar, försök finna genvägar, ta luft, en fika, musik etc så du ej lider så mycket. // J.
GillaGillad av 1 person
Jonathan Caswell skriver:
Reblogga detta på By the Mighty Mumford och kommenterade:
trigger topics—never our favorites!
GillaGilla