Sommarhinna

Etiketter

, , , , ,

Sommaren, i överlag, kan ge viss ensamhet och frustration. Jag känner mig inspärrad i något orosmoln och en skrikande stress (som ingen hör).

… Ur en Espresso house-mugg

Etiketter

, , , , ,

Snart ska jag gå och bada med Sylvia, så jag pimplar i mig vätskersättning.

Spridd luft, puls

Etiketter

, , , , , , , ,

Värmen ger mig panik. I förmiddags, när jag skulle till gymmet, glömde jag blipp-kortet hemma. Det var bara att vända. Då kände jag mig stressad av att behöva gå tillbaka i den galna värmen.

Hettan känns som en hinna, som å andra sidan inte går att ta på. Diffust. Kvävt skrikande. Haha, jag orkar inte baxa fläkten fram och tillbaka i lägenhet. Eller ens vända på den. Jag tror jag vet vad som fått mig lite ur fas, men det förblir privat.

Fläkten går. Fram och tillbaka. Räddar min andning. Puls. Tårar.

Jag håller på att svara på era frågor. Mina svar kommer under de närmaste dagarna! <3

Skräp / Garbage

Etiketter

, , , , , , , , ,

Skräp är coolt. Stuprör och en gammal matta. Brunnar.

Middag: potatissallad med oumph & vattenmelon

Etiketter

, , , , , , , ,

Vad äter du till middag?

Dynamo förlag startar Fördomsfri Fredag på djupet!

Etiketter

, , , , , , , , , , , , , ,

(en kollega på Dynamo förlag har gjort bilden)

I dag startade vi (Dynamo förlag) en slags uppdatering av ”Fördomsfri Fredag” som heter ”Fördomsfri Fredag på djupet”. Den första artikeln har vi har skrivit om handlar om huruvida autism har ökat i samhället – eller inte. Jag skriver att vi har skrivit den, efter som vi delar den – från början – som förlaget – via Facebook och instagram. Här på bloggen skriver jag att det är jag som har skrivit den, för så är det – internt. Jag ska kunna dela mina texter på min plattform, men som ni ser ovan så är bilden inte gjord av mig. Det är den vi använder när vi delar via sociala medier.

Här är texten: (länk till artikeln för diskussion hittar du här)

Efter att ha läst om denna forskning, som bevisar att autism inte har ökat, ger det i allmänhet stora hål i fördomen att det skulle vara så. Inte heller finns det någon tydlig gräns vad som är drag av autism. Hur sprider vi den här informationen bäst till allmänheten?

Dynamo förlag verkar för, bland annat, att informera om diagnoser och dess fördomar. Vi som arbetar här har alla NPF-diagnoser. Vi uppskattar den här typen av forskning, för att den hjälper till att bryta fördomar kring ämnet – i det här fallet autism, men även ADHD och andra NPF-diagnoser. Diagnoserna må ha ökat, men inte symtombilden. Man har förstått att alla inte visar upp symtomen på samma sätt.

Omgivningens krav är ofta skyhöga, vilket gör det väldigt svårt för unga med autism att känna att de duger – precis som de är. I många bloggar som är skrivna av föräldrar med barn som har autism, eller andra NPF-diagnoser, att omgivningen – exempelvis andra föräldrar – har åsikter om deras uppfostringsmetoder. Om barnet är annorlunda, så blir det ofta att föräldrarna får anpassa sig efter barnets behov. Vi, som förlag och bärare av dessa diagnoser, tänker att man inte ska döma ut annorlundaskap i sig – få inte dessa barn att känna sig misslyckade från början, för det får enorma utslag i framtiden.

”Jag tycker att många neurotypiker låter sitt dömande styra hur de ser på personer med autism – som individer. Ofta gäller med inte bara autism, utan även andra (neuropsykiatriska diagnoser” – Yolanda, kvinna med autismdiagnos

Cravings

Etiketter

, , ,

Efter badet fick jag och Carolina enorma cravings efter islatte! Så Espresso house here we are ^^;

Energidipp, mot droppar av glas

Etiketter

, , , , , , , , , , ,

När jag vaknade kände jag hur trött i kroppen jag var – och fortfarande är – i skrivandets stund. Det var roligt på Gröna Lund i går, fast min Asperger-diagnos gör att jag får någon slags social baksmälla och total obalans, rent energimässigt. Sedan hade jag lite svårt att sova på grund av att jag tog min medicin aningen för sent. Med aningen menar jag 2 timmar, haha.

Dagen har, trots energibrist, förflutit rätt bra. Förutom att jag känner mig misslyckad i sociala sammanhang där fler än en person ingår, så jag har funderat lite över det. Ibland känns det som att de flesta vet man ”ska” säga och vad man inte ska säga. Då börjar jag alltid ifrågasätta: ”Vem fan har sagt att man inte får säga det? Det är ju inte precis olagligt”. Samhället verkar bestämma, men det kanske är något flummigt moln – som trampar på andra. Samhället har inte att mig så mycket direkt, snarare motarbetar mig. Varför ska jag bete mig, så att flummisarna blir nöjda? Ni vet, ur ett hypotetiskt perspektv,

Gröna Lund-variant

Etiketter

, , , , , , , , , ,

Jag hade en rolig kväll i går och samlade på mig några foton. Nu har jag kunnat klippa ihop dem.

När jag beställer mat ute

Etiketter

, , ,

Haha, jag måste visa min beställning på hamburgare på Grönan under kvällen! ”Utan lök” betyder, den här kvällen, betyder både att vegan-burgaren var utan lök – men också – kvällen var fri från svett (lök).

Grönan on the way

Etiketter

, , , ,

Jag ska till Gröna Lund senare under dagen med några från LSS-boendet! Det blir kul, för jag har inte åkt på länge- tror jag. Konserter har jag varit på, men inte åkt attraktioner. Det här blir nog bra! Skönt med restriktioner. Då är det inte så mycket folk.

Upprivna känslor

Etiketter

, , , , , , ,

Aningen sp känner jag mig i dag. Det är lite rörigt. Dels för det där brevet jag fick, direkt i handen- bokstavligen. Han räckte det får sin balkong till mig. Jag visste inte vad det var. i dag var det en man som kollade på min mage och sa ”grattis”!. Jag är så förbannat jävla trött på folk som tror att de har att göra med hur någon annans kropp ser ut att göra.

Det berör lite samma tema som brevet. Långsökt. Båda sakerna gör att jag känner mig smutsig, äcklig och att alla kan trampa på mig. Att man får göra vad man vill. Som sagr, trauma. För många.

Rastlösheten brinner

Etiketter

, , , , ,

Det blev rätt sent i går, inte mycket vila. Trots det är det kul att träffa vänner, men det blir något slags ”brist på vila/energidipp”-baksmälla när man kommer hem. Som ni vet, så var jag hos Ylle. Det blev också en hel del bebis-gos med hennes snart 5 månader gamla son – så himla urgullig! <3

Nu är jag på jobbet, men är något rastlös. Aningen trött. Om en kvart slutar jag för dagen, så då bär det av hemåt.

Sedan hoppas jag (som fan) på att det regnar sen. Hejdå till jävla solsken! <3 Jag orkar inte leva i en bastu.