Droppar, metall
skrik. skymning, fotsteg
skogsstigen, ingenstans
gatlyktornas vals, grus i äggvitan
sinnesstämning kantad av
det du trodde inte fanns
liksom avdankade tårar
vilar, sover, växer
Poesi: Känslornas sorg
16 fredag Apr 2021
16 fredag Apr 2021
16 tisdag Mar 2021
Etiketter
Annorlunda, Dikter, Ensamhet, NPF (neuropsychiatric diagnosis), Poem, Poesi, Poetry
Gatan, hål i verkligheten
invärtes, krampartad ensamhet
mindre anpassningsbar, förgäves
existens, förvåning, funderande
resultatlös, som balkong utan bas
då persienner inte är vikbara
ett bankkort utan pengar
en skör tråd, utan balans
fragment av liv, vilande
09 tisdag Mar 2021
Kulörerna, mot bristfälliga
det grådaskiga,, skrikande efter uttryck
tårar, som pärlor, vandrar någonstans
marionettliv, ett streck av kol
svart, svartare… Explosionsartat
Denna gråt! Vilken hejdlös icke-flykt
någon slår en stekpanna i ditt huvud, mentalt
du öppnar ögonen, dörren till något bättre
27 lördag Feb 2021
Etiketter
Depressivitet, Falle, Frustration, Kaos, Poesi, Poetry, Tårar
Den här dagen känns som ett stort nederlag Ingenting har blivit som jag tänkt mig. Jag kom upp och åt frukost, sedan har jag bara gråtit, Inte vet jag varför. Fast: Jag känner mig låst i hjärnan.
Jag har svårt att veta hur jag ska komma vidare med dagen. Det känns omöjligt, för det började med en sak – med storlek av en partikel. Det kändes för varmt i lägenheten när jag skulle gå upp Störde mig något oerhört. Sedan hamnade jag ur fas och allt föll isär. Jag hoppas på att om jag skriver lite, så lossnar det kanske.
Bultar, rusar
solen, som is
vatten, atomer
faller, genom dig
grått, sipprar
svart, vitt
legering, mot
24 onsdag Feb 2021
Posted in Citatens skuggor / Shadows of quotes, Samhälle
Etiketter
2005, covid, Du & Jag Döden, gatlyktor, Kent, Klåparen, ljus, Mörker, Poesi, Poetiskt, Skymning, Stockholm
Stan ligger öde, men alla kör på som vanligt. Covid är lite som en stalker, som går över gränsen.
Och så blinkar det till
Och de tänder alla ljus
Du var ensam när du kom
Och du är lika ensam nu
Och så släcker de ner alla gator alla hus
Och när staden ligger tom inser du
Att det är så ditt liv ser ut
Och allting är som förut
~ Kent (2005)
En del textrader är totalt tidlösa. Som ett eko, som förändras. Fast det behövs självfallet ny musik ändå, men man undrar ju när man hör Kent. Skämt åsido, eller ja…. Alla har olika smak.
I dag är det onsdag, vilket betyder att jag är ledig från Dynamo. Jag körde ett träningspass i början av dagen. Nu beskådar jag ett skymmande Stockholm. För i kväll. Det skymmer säkert i morgon kväll också. Alltid, fast man vet inte – egentligen.
Gatlyktorna. En poetiskt klang. Kanske för att de är lite smutsiga, men lyser ändå upp för människor som går förbi. De lämnar ingen helt mörk. Jag känner mig mindre rädd när går ut i mörkret. På väg hem. Ett, inbillad, flåsande andetag. I en nacke som ändå inte finns. Natten är vit. Mörkret – symboliserar den att vi ska supa bort den? Hypotetiskt. Jag vet inte.
Man vet aldrig hur morgondagen ska bli., Förmodligen som en vanlig dag i just ditt liv, men det kan hända vad som helst. Någonting, som förändrar livet. Till det bättre. Eller som gör att du vill slita sönder allt. Hur ska man veta?
24 onsdag Feb 2021
22 måndag Feb 2021
Posted in Yolanda - författare / Whriter
Etiketter
2014, 2015, Alternativt, Diktsamling, I skuggan av en siluett skör som glas, Poesi, Poetry, Vulkan förlag, Vulkanmedia, Yolanda

Här är en bild på böckerna jag gav ut på Vulkan förlag år 2014 respektive 2015.
Vill du läsa mer och/eller köpa ”I skuggan av en siluett skör som glas”? Klicka här
Vill du läsa mer och/eller köpa ”Alternativt”? Klicka här
Det finns även mer att läsa om böckerna om du söker på titlarna i sökfältet längst ut till höger (under headern).
Ställ gärna frågor om du är nyfiken!
19 fredag Feb 2021
Den vita natten viskar, gråter
existerar, på önskans vis
explosion – emotionellt, drypande, skrikande
stryper, tillfälligt, närvarande
ett massivt …
viol, Syrén, kol
pappersark som nått ålder
dammiga böcker, partiklar
dina fingrar letar efter orden
skrivmaskinen, ljudet ekar i dunklet
När den eventuella gryningen anländer
14 söndag Feb 2021
09 tisdag Feb 2021
Jag misstänker att oro, ångest, tar mycket av mina energi. En orolig själ. Äter upp mig, bit för bit.
Okej, jag är väldigt trött i dag med. Slut på energi. Evanescence i bakgrunden, precis som något som flåsar mig i nacken – lite lätt. Dennes namn är oro och invärtes panik. Nja, jag kanske inte har konstant ångest. Den kommer och går i min bakgrundshistorik. Nere på gatan. Mellan flipprande fingrar över tangenter, som bör ha dammats av för länge sedan. Rökelsen brinner ner, där den väldoftande ångan. Skriker mot skyn. Kom up! Hit! Här kan ingen skada dig.
Det har varit en helt okej dag. Dock är det väldigt halt och kallt ute, så det är stressande att gå utomhus – om jag blir stressad och tampar snett. Jag kanske faller. Mot is. Spegelblank is. Min reflektion. Den ger en känsla av misslyckande.
Just det. Nu behöver jag mina läsares hjälp! Hur ändrar jag färgen på brödtexten i mina inlägg? Är det någon som kan skicka en länk? Tack på förhand. Kram <3
01 måndag Feb 2021
Posted in Böcker / Books, Yolanda - författare / Whriter
Etiketter
2014, 2015, Adlibris, Akademibokhandeln, Bookpublishing, Bpokus, Dikt, Diktbok, Dikter, I skuggan av en siluett skör som glas, Konst, Min debut: I skuggan av en siluett skör som glas, Poesi, Vulkan, Vulkanmedia
I skuggan av en siluett skör som glas (2014) Köp här, här . För mer information: Klicka här
Alternativt (2015) Köp här, här . För mer information: Klicka här
Dessa länkar är bara förslag, för de finns att hitta på andra sidor.
Det skulle vara kul om ni ville läsa dem och tipsa andra (om ni gillar dem)
Kram på er <3
31 söndag Jan 2021
Posted in Just another day
Omgiven av vitt. Faller från himlen. En glittrande. oskuldsfull kristall i taget. Gråter? Kanske. De flyger runt, nedåt – men är de verkligen här? I nuet. Flyr det från något? Himlen… Är den helt oskyldig?
Utomhus är allt vitt. Jag vaknade kl 11 till en smått kall lägenhet. Det viktigaste att ta itu med var – förutom att överleva – var att göra handla och göra i ordning matlådor till nästa vecka. Ett paket behövde hämtas också. Jag gjorde ett tappert försök att hämta det i går, men jag glömde mitt ID hemma. Sedan jag köpte en ny telefon har jag försökt omorganisera mina kort. Jag kanske bör tänka över det igen.
Jag känner att måendet är okej i dag. Inga större, kaotiska känslor eller förrädisk ångest. Nu sitter jag här och dricker kaffe, kollar ut genom fönstret. Det händer inte så mycket nere på gatan. Folk passerar. Snön och isen försöker samarbetar. Covid-19 är nog mer eller mindre i allas sinnen. Ibland sätter det sig i kroppen. Som oro, ångest, nedstämdhet. Vitt är ingen färg, utan en valör.
Jag hoppas att ni har en bra söndag. Kram <3
22 fredag Jan 2021
när ögonlocken, taktlöst
sluter sig, kilometer i timmen
hastighetsgräns, gnyr – rött
nya frekvenser, ner, du ser
drömmar, kapacitet i Sievert
upphöjt till minus tre, fast
keramiken bultar mot golvet,
hjärtat slår, smälter
svart, vitt, silver
ögonen öppnas. Hänsynslöst
16 lördag Jan 2021
Etiketter
Avtrubbad, Ensamhet, Eva Dahlgren, Filosofi, Joakim Thåström, Känslor, Mikael Wiehe, Poesi, Svensk musik, Tankar, Thåström, Trauma
Vem ska trotsa vind och vågor
styra skeppet in i hamn
Vem ska stiga upp på kajen
här i detta öde land
– Mikael Wiehe (2013)
(Även Joakim Thåström och Eva Dahlgren medverkar sångmässigt i denna låt Isolde)
Detta citat får man ta bildligt, vilket fungerar för mig. Att ta sig fram och kommer ikapp med ensamheten. Jag gillar den här låten, men det ligger något mörkt i den – minnesmässigt. Den påminner mig om en händelse i ren destruktivitet och desperation i mitt förflutna. Året var 2011.
Jag kopplar ofta händelser och rena trauman till en vissa låtar. Det blir oftast väldigt starkt. Känslomässigt, mentalt, kaosets hjärta. Fast ibland är det svårt att veta vad man känner just där och då. När klockan inte befinner sig i nuet. Istället tittat den snett, smått elakt – rakt in i själen. Ekot bultar för hårt.
Viss musik är svår för mig att slappna av till. Av just den anledningen. Sådana låtar lägger jag i en annan spellista, så att de inte ska störa mig för mycket. Ni kanske undrar varför jag ens har dem sparade. Faktum är att ibland får jag för mig att jag kan lyssna, för jag egentligen älskar låten. Dock blir det en slags besvikelsens hinna varje gång jag provar. Eller: Jag lyssnar för att jag är känslomässigt avtrubbad.
04 måndag Jan 2021
29 tisdag Dec 2020
närvaron, stark
som kolkritan mot nypressade ark
ögat, tomt
svarta, fylliga ögonfransar
blinkar, torrt – mot krossat glas
just som huden skriker, gråter
bemöter, – förblir eskapist
frustrationens ljus, sprängs av stearin
det röda, panikslagna, i hjärtat
av själen, där åskan slog ner
25 fredag Dec 2020
08 tisdag Dec 2020
28 lördag Nov 2020
21 lördag Nov 2020
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.