faller
bitar från det
som var, svarta
viskande röster
med rinnande sinne
där blödande droppar
föll, en vinröd kontrast
splitter i pölen
ruinera existensen
där står du kvar
med spegeln i ögonvrån
gråtandes, förbi
25 tisdag Aug 2020
20 torsdag Aug 2020
19 onsdag Aug 2020
godstågen flyter längs trottoaren
dina hjärtslag bultar mot glödande glas
precis som gårdagens ångestdrypande sanning
ditt eget eko försvinner
då ditt mörker blottas mot djup metall
du skriker, där perrongen skakar
i takt med din kropp, som
blir ett med vinden, ljusblått
liksom färgen på dina ögon, ty
tysta tårar letar sig igenom
den tröga, förbannade luften
tills bommarna går ner igen
17 måndag Aug 2020
som sipprande rosor
mot ytskiktet av dagg
där kolpennan tar vid
tecken på ett ark, bläcket
det gråa skriket, genomskinligt
frostiga naglar, där vita promenader
där stadens tårar bottnar i hjälplöshet
när allt är ur fas, då nätterna aldrig tar slut
11 tisdag Aug 2020
Mörka vindar flyter längs vågorna
gatulyktorna som ber om uppmärksamhet
fotsteg – oroande, grått som vitt
ljuset gråter, liksom träden stirrar
burspråken vill inte alltid väl
som, blodstänk mot oskyldigt glas
där dunklet famlar efter liv
du ser det i ögonvrån
det blir som metall
flammornas låga
fryser till is
10 måndag Aug 2020
av blad, frost
där nalkas – droppar, blod
det som skär genom det som var ditt
havet drar över höghusen
i den stan där elden blev ledsen
när kolet flyter över rostiga
där fåglar trånar efter existens
akryl droppar över gamla böcker
blicken reser sig över trottoaren
ser det som alla klampar på
din envishet skriker
mot kalla stänk av
ögongloben – skärt, grått
när du gråter, faller metall
07 fredag Aug 2020
Posted in Kreativitet / Creativity
03 måndag Aug 2020
29 onsdag Jul 2020
28 tisdag Jul 2020
21 tisdag Jul 2020
Din genomskinliga skugga
som gatan upp, ner mot mörkret
precis som fotsteg på bakgården
då vi var ett, som om det aldrig fanns
din existens, var är den?
ett sorgligt frågetecken, gråa noter
om det ens hände, blodet rann
som en tickande bomb, skör
blott ett skal kvar, glasskärvan
fimpar mot handleden
pikant doft av flyktsoda
golvet, dimman
eskapismen
där vi försvann
14 tisdag Jul 2020
Posted in Kreativitet / Creativity
10 fredag Jul 2020
fötterna drar längs med trägolvet
långsamt, likt vindens spår
skrikande skor faller ner på
trottoaren där molnets
likgiltiga skugga läcker blod
från en själ som aldrig fått vara med
där svarta tårar faller ner i en pöl
av iskall sorg, där hopplösheten speglas
och folk går förbi passagen
som om ingenting hade hänt
fotsteg mot metall faller samman
06 måndag Jul 2020
hjärtat bultar av svarta konsekvenser
vattnet rinner i en cirkel, bortom
allt förnuft, gråter
precis som de silverfärgade
dammråttorna mot
det pedantiskt skurade golvet
där kontrasten äter upp blodspåren
du trodde att skuggan vankat
och rotat i ditt förflutna
där det polerade ytan
skriker efter nåd
vattnet rinner dig
till sömns
03 fredag Jul 2020
Ensamheten tar en
tugga av verkligheten
ritar en svart linje längs
gränsen, gränsen
vågrät, som den
höga vågorna, som slår
mot horisonten, där det röda
skär mot siluetter
som vandrar mot tårarna
silverfärgade, mot
metall, skriker mot det
oroliga molnet, som vittnar
om hyckleri, precis som
pappersarken som stapplar
förbi stirrande burspråk
02 torsdag Jul 2020
Etiketter
Dikter, Frustration, Irritation, Kaos, Känslostyrd, Lyrik, Mamma, Poesi
Just nu känns ganska lite rörigt i huvudet. Det känns jobbigt när tider ändras hit och dit. Jag blir förvirrad.
Nu ska jag strax åka hem till mina föräldrars lägenhet och äta lunch med mamma. Sedan börjar jag praktiken kl 15…
Frustrationen är ett faktum.
Naglarna mot skärmen
gräver, mot avgrunden
när existensen är förhärligad
29 måndag Jun 2020
tystnad, den iskalla
mot dränkta stearinljus
då känslans skugga är
för uppenbar, mot det röda
det som träffar dig i magen
en klump, mot silver
hårtestar skriker mot din kind
dina ögon rullar, blåa
frostiga konversationer runt hörnet
när du faller
precis som
tårar mot glasrutan
handavtryck
ekar mot avdunstat kol
27 lördag Jun 2020
betydelsen av dina naglar mot mitt dörrhandtag
blodet som ekar genom inkastet
det som fick dig att skräpa ner
det förflutna, skriket
som är likt den gråtande fönstrets
sammetsgardiner, färglösa
precis som fläckad asfalt
mot det som du trodde var du
när ditt inre spottar blod
bara för att existera
men ingenting känns tillräckligt
utan bara rinner ut
där kolkritan fläckar frosten
23 tisdag Jun 2020
22 måndag Jun 2020