05 tisdag Jan 2016
Etiketter
… När man kommer på sig själv med att söka på folk på facebook från det förflutna. Som får en att försvinna långt, långt bort. Som fick en att känna sig så liten. Well, som fick en att vilja dö.
Nej, nej, nej Yolanda… Glöm det förflutna! Du mår bättre då! Men hur jävla lätt är det? Tänk att liksom känna sig som någon, som jag gör nu. Som jag aldrig har fått göra i hela mitt liv.
Men jag måste glömma…
22 tisdag Dec 2015
Etiketter
Åkersberga, Åkersberga centrum, Söra skolan, Tunagård station
Ja, – centrum, Söra skolan, Tunagård station …
Det som var då. Min uppväxt.
02 tisdag Sep 2014
Nyss tittade jag genom min statistik. Jag såg att någon hade varit inne på ett inlägg jag skrivit för ungefär två år sedan. Det innehåller en bild som jag har tagit i spegeln för att visa en ny Thåström-tröja. I bakgrunden ser man delar av min första lägenhet på Södermalm i Stockholm. Det fick mig att tänka tillbaka. Jag kommer nog ihåg under vilka omständigheter den här bilden togs. Min OCD (obsessive compulsive disorder, tvångssyndrom) höll på att gå utför. Hade mössa på mig på bilden. Jag tror att jag hade ryckt ut en del hår (trikotillomani). Säkert ögonbrynen också.
Bilden: https://mittprivatakrig.wordpress.com/2012/09/04/t-shirt-thastrom-bevapna-dig-med-vingar/
Well…
17 söndag Aug 2014
Posted in Det som en gång var / The Past
Well … I dag åker två som bor här och en personal iväg till ett ställe som ligger nära ett där jag har väldigt dåliga minnen från. Jag kände mig illa till mods redan när jag vaknade, för jag sade att jag skulle följa med. Det slutade i alla fall med att jag inte åkte med.
Jag känner mig ganska ångestfylld.
Punkt.
15 lördag Feb 2014
Etiketter
Depressivitet, LSS-boende, OCD (obcessive-compulsive disorder), Sluten psykiatrisk avdelning
För ett år sedan blev jag inlagd på psyk, för att vara där i nästan två månader. Det var nog min räddning. Jag hade bott på ett LSS-boende i 2 månader, där jag blev ännu mer förstörd än jag redan var. Mina föräldrar kom och hämtade mig där mitt i min misär, körde in mig till avdelningen. Djup depression och otroligt svårt tvångssyndrom hade jag.
I dag har jag inte alls lika mycket tvång. Jag är någorlunda fri från det. Det är ändå otroligt att det har hänt så mycket på ett år. Tidigare i dag exponerade jag mig för ett av mina tvång som jag fortfarande har kvar. Vet ni vad – jag klarade det! Jag ska kämpa vidare.
15 onsdag Jan 2014
14 tisdag Jan 2014
Etiketter
I dag har jag, förutom att sitta begravd i en bok jag nyss börjat läsa, varit och simmat med en personal från LSS-gruppboendet jag bor på. Det var skönt och avslappnande. Jag badade bastu också, som jag inte gjort på så länge – av anledningen att jag helt enkelt inte brukar tycka om det. Det var rätt okej ändå.
Dagens statusuppdatering på facebook: ”Jag var och simmade nyss för andra gången på väldigt, väldigt länge. Det krävs förändringar för att kunna må bättre. Den där mobbade, utfrysta och alldeles för plikttrogna flickan/tjejen som en gång var jag – henne skall jag lämna bakom mig.”
02 torsdag Jan 2014
Jag har sovit bra och lagom länge. Känner mig ganska pigg också. I dag har jag inga speciella planer än. Eventuellt ska jag besöka ett ställe, tillsammans med en personal, som jag har upplevt hemska saker på. Det behövs. Jag måste få lugn och ro psykiskt om jag ska kunna må bra.
01 onsdag Jan 2014
Etiketter
Ångest, Bipolär, Depressivitet, Familjen, Hypomani, Litium, LSS-boende, LSS-gruppboende, Mani, MISA, Nyårsdagen 2014, Panikångest, Släkt, Sluten psykiatrisk avdelning, Vänskap
Jaha. Ett år till har gått. Det har hänt så otroligt mycket – på bara ett år! För exakt ett år sedan satt jag utanför Stockholm, men ändå inom länet, på ett LSS-boende som knäckte mig psykiskt. Då hade jag bott där sedan den 15:e december 2012 och varit inlagd en gång, men hade permission 23-27 december 2012. Mina föräldrar och mina vänner såg hur förstörd och okontaktbar jag var på grund av mitt tvångssyndrom och min tunga depression.
Den 15:e februari 2013 hade jag ett möte på LSS-boendet med min LSS-handläggare. Hon sade att jag inte hade gett det här boendet en chans. Då fick jag en panikattack. Jag försökte gråta, men jag minns inte om det kom några tårar. Under perioden jag bodde på ett boendet (2 månader) hade jag självmordstankar som hade gått väldigt långt. Samma dag som det här mötet var kom mina föräldrar dit med saker från min gamla lägenhet i Stockholms innerstad. Då såg de min misär. De tog med mig till psyket. Där tillbringade jag ungefär två månader. Under tiden jag var där fick jag nya mediciner och bra hjälp från personalen. Medan jag var inlagd fick jag börja på KBT-terapi (inriktad på tvångssyndrom) och hade kommit långt när jag blev utskriven.
Jag slussades ut från avdelningen till ett LSS-gruppboende i en förort till Stockholm. Här bor jag än i dag. Jag är i stort sett kvitt mina tvång, men i och med att tvången minskade ökade mina självskadebeteenden som jag haft tidigare (och kämpat med i DBT). Det kämpar jag hårt med än i dag. I våras fick jag bipolär sjukdom typ 2 som fastställd diagnos. Jag hade mina första sjukdomsskov år 2010, men det var först nu man kunde ställa en korrekt diagnos. Jag har varit inlagd på psyk flera gånger till detta år, på grund av nya sjukdomsskov (detta har inneburit flera medicinbyten). Nu har jag i alla fall hittat en medicin som verkar fungera – litium. Den har jag tagit i några månader nu. Det var två veckor sedan jag fick ett sjukdomsskov och det känns stort. Jag vågar hoppas på en framtid.
Nu i höstas fick jag praktik via MISA. Det var också ett stort framsteg. Jag har kontrakt på ett halvår där.
Förrutom allt som har med psyk och relaterat att göra vill jag bara tacka vänner, familj och släkt för många fina stunder.
Gott nytt år!
22 tisdag Okt 2013
Posted in Det som en gång var / The Past
≈ Ange ditt lösenord för att visa kommentarerna.
Etiketter
17 lördag Aug 2013
Etiketter
Ångest, Dekadens, LSS-boende, LSS-gruppboende, Misär, OCD (obcessive-compulsive disorder), Sluten psykiatrisk avdelning
Åh.
Fan.
Det som en gång var den bittra verkligheten.
Dekadens.
Misär.
Just nu är jag i något slags ångesttillstånd som jag inte riktigt kan definiera. Jag tänker tillbaka på de 2 månader jag bodde i Södertälje på ett LSS-boende. Jag var tvungen att flytta. Min tvångsproblematik var för svår, men där blev den ännu värre. Den 15:e februari 2013 kom mina föräldrar och tog mig från Södertälje och in till psyk. Där tillbringade jag två månader och efter det var jag fit for fight. Det var så jag hamnade här i Hässelby.
Det finns fortfarande sår kvar.
Trots att jag är mycket friskare från mitt tvångssyndrom så finns det fortfarande oerhört mycket kvar att jobba med.
18 tisdag Jun 2013
Posted in Det som en gång var / The Past
Etiketter
Ångest, Depressivitet, LSS-boende, LSS-gruppboende, OCD (obcessive-compulsive disorder), Självdestruktivitet, Självmordsplaner, Självmordstankar, Sluten psykiatrisk avdelning
Nu kom den där dagen. Den då jag fyller 22 år. Dagen jag, för några månader sedan, inte skulle komma. När jag bodde på mitt förra LSS-boende mådde jag så dåligt av mitt svåra tvångssyndrom att jag hade utvecklat en tung depression. Jag hade självskadetankar (och handlingar), självmordstankar och även planer/funderingar kring det. Jag trodde aldrig att jag skulle överleva den misären jag levde i. Jag hade flyttat till det boendet för att bli fri från mitt tvångssyndrom, men blev istället sjukare. Så sjuk att jag trodde att jag förtjänade att dö.
Så kom den där dagen så biståndshandläggaren och hennes chef kom till LSS-boendet och jag uttryckte att jag ville flytta. Det ville de inte gå med på. Jag grät bittra tårar. Senare den dagen kom mina föräldrar hem till mig och lämnade lite möbler och sådant. Då såg de hur jag hade det och körde in mig till avdelningen. Sedan dess har jag inte satt en fot på det LSS-boendet.
Nu bor jag på ett LSS-gruppboende i en förort till Stockholm och trivs. Stort tack till alla som har stöttat mig, trots min misär. Cred till mina föräldrar som räddade mig den där dagen i mitten på februari 2013.
06 lördag Apr 2013
Igår sov jag första natten i min nya lägenhet. Nu kommer jag från och med onsdag nästa vecka att bo på ett LSS-gruppboende i en förort till Stockholm. Jag hade min första nattpermission från avdelningen och jag måste säga att jag trivs väldigt bra hittills! Det känns positivt. På onsdag skrivs jag ut från avdelningen efter att ha varit där i nästan sju veckor. Det känns nervöst, men jag hoppas att jag kommer att klara det. Jag är bara så livrädd för att det ska bli som det förra LSS-boendet jag bodde på, men det finns inget tecken på att det skulle kunna bli så – som tur är.
Nu är jag alltså tillbaka på avdelningen igen. Jag åkte från LSS-gruppboendet klockan tio på förmiddagen och somnade direkt när jag kom tillbaka till avdelningen. När det var dags för lunch blev jag väckt. I hörlurarna sjunger nu Thåström och jag sitter i min sjukhussäng under min landstingsfilt. Jag inser hur mycket som har hänt och hur mycket av det jag har förträngt. Samtidigt har jag varit dålig på att uppdatera när jag bodde på det förra LSS-boendet. Jag befann mig i en depressionsdimma och blev sjukare och sjukare i min OCD. Detta fick ett slut när mina föräldrar kom och hämtade mig och åkte in till sjukhuset. Nu har jag en fungerande medicinering och mår lite bättre. Jag har fått bra hjälp på avdelningen. Bara så ni vet.
04 torsdag Apr 2013
Jag tittar runt på bilder från det förflutna. Denna dator var mammas och pappas förut, så det finns mycket gamla semesterbilder att titta igenom. Hm, vad ska man säga? Var jag verkligen så lycklig som jag såg ut på vissa av bilderna? Fejkade jag? Ibland kanske. Jag kan inte ge några svar. En hel del fina stunder har jag haft med min familj, men jag minns inte mycket av alla ställen vi har varit på. Har jag förträngt delar av mitt förflutna? Jag vet inte. VET INGENTING, för fan.
Åh, fan vad tankarna vandrar iväg åt alla håll, men jag har ingen koll på vad jag känner. Det är mycket i huvudet just nu. Nytt boende på gång, så länge till blir jag inte kvar på avdelningen verkar det som.
22 lördag Sep 2012
Etiketter
Den senaste tiden har jag insett hur otroligt instabil jag är i min identitet. Andra människor har påpekat det och jag har funderat kring det. I går läste jag igenom gamla dagböcker. Det brukar jag göra ibland, för att bearbeta allt. Försöka inse när jag lurar mig själv och när jag faktiskt är ärlig mot dessa vita dagboksblad. Man tenderar ibland att ljuga när man skriver för sig själv. Det kanske ni också har funderat på någon gång.
17 fredag Aug 2012
Posted in Det som en gång var / The Past
16 onsdag Maj 2012
Posted in Det som en gång var / The Past
Etiketter
Idag har jag åkt studentflak! Jag gjorde det inte på min egen student, så jag passade på idag när en av mina vänner tog studenten. Det var faktiskt rätt kul, fast inte när vi fick gå blöta från T-centralen (fast vi skulle få åka tillbaka dit vi hade våra saker).
Jag tänkte bjuda på en bild från när jag tog studenten. Bilden nedan är i för sig från samma dag som mösspåtagningen var – den 30:e april 2010. Nej, jag mådde inte så bra. Man ser verkligen hur påklistrat mitt leende var.
Yolanda and her creative scream 
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.